Sprättpass

Historien upprepar sig, efter vilodag är benen alerta till (nästan) max. Hade ändå tänkt hålla igen lite grand, men se det var stört omöjligt. Det var bara att låta benen sprätta iväg på spinningcykeln. Några "backar", en intervallstege, en omgång härliga Tabata-intervaller, två sessioner på tröskeln och alltihop rundades av med en "spurt" där jag väl mer eller mindre dog efteråt. Bra så.
Att det inte var denna typ av pass jag tänkt köra egentligen spelar ingen roll, dagsformen får styra och det var just detta som kändes som det roligaste valet idag. Jag har sagt det förr och det gäller än: det är skönt att inte behöva träna alltför uppstyrt. Är ju inte som att jag har nåt specifikt mål med träningen ändå, annat än att så sakteliga bli lite bättre, lite starkare, lite uthålligare. Och det tror jag nog att jag blev idag, om än på ett sprättigare sätt än tänkt.

Tillägg: Och ifall nån är nyfiken, diskmaskinen vars installation jag failade igår ska nu vara vattentätt ansluten, lintråd och rörkitt är the shit tydligen. Hoppas det stämmer, har ingen större lust att lägga årets cykelbudget på att rädda upp en vattenskada...