En annan, torrare kväll i Röbäck

Olika septemberkvällar

Raka motsatsen till den kladdleriga cykelturen i förra inlägget. September kan bjuda på torra kvällar också! Torr väderlek inbjuder till mer tekniska turer, när greppet är att lita på är det roligare att ta sig an stenkistor och hällar. Den kronologiska blev lite knas nu i bloggen, men det spelar ingen roll, jag skriver inom ramen för rätt månad åtminstone. Bilderna är från den 3 september enligt datummärkningen, typiskt härliga bilder att se tillbaka på sen när is och snöslask lagt sig.

Cykelhäng i tjejgäng

Energiinjektion mitt i veckan

Den relativt nystartade FB-gruppen för mamacitas som cyklar MTB i Umeå har vuxit toksnabbt. Jag har sett det förr och reflekterat över det förr, att tjejer på cykel vill gärna cykla med andra tjejer, åtminstone ibland. Undertecknad är uppenbarligen inget undantag ;) Trots det småsura vädret, mitt i en vardagsvecka var det alltså ändå åtta tjejer som pallrade sig till Umåker för att cykla stig, uppför och nerför backarna i spårsystemet som utgör Umeås forna tävlingsspår för längdskidor. Tuff terräng alltså, inte minst Häggbladsbacken kräver sina offer. Det var kul, blött, lerigt, slirigt och jobbigt. En onsdagkväll kan inte bli mycket bättre.

Möte och återmöte med stendjävlar

Tystnad, tagning

Vissa dagar känns det bra att sticka ut hakan, köra på sin gräns, ta några små risker. Andra dagar är bara helt avslagna, det är som softast att bara köra det som redan sitter som en smäck utan utsvävningar. Jag har haft en kväll av vardera slaget tätt inpå varandra. Första kvällen nöp jag bromsarna och agerade publik. Tjugofyra timmar senare var jag pepp på att skumpa över de stenrösiga stigarna. Stigsnuttarna lutar lite lätt utför, det rör sig inte om många meter vare sig i höjd eller längsled, men den tekniska svårigheten är relativt högrankad. Inte värst ändå, men ifråga om vassa, uppstickande stenar överskreds min gräns för att vilja ha armbågsskydden på. Ytterst sällan jag kör dem på stig egentligen, köpte dem inför en cykelresa till Gran Canaria för extra skydd mot deras knivskarpa vulkanstenar. Men den här kvällen åkte POC:arna på inför en liten tripp på hemmastigarna. Efter nogsamt linjeval var det så bara att släppa lite lagom på bromsarna och skumpa neråt. Det gick ändå bra, stigarna betvingades i slutänden på ett bättre sätt än tidigare år. Alla framsteg räknas.

Fotografen väntar på sitt byte...

...som kommer här.

Fukt och mygg, ändå en fin kväll

Augustikväll

Tanken var att solen och vinden skulle ha hunnit torka upp alla stigar efter regnet tills vi kom oss iväg ut på kvällen. Såg fint ut i början, men på spångar och myrigare marker låg en massa fukt ännu kvar som en tunn hinna såpa. Det blev lite slirigt och sladdigt, inte min typ av favoritcykling. Trött blev jag ändå och det var väl fint så. Om himlen nu kunde ta och hålla tätt ett tag vore det bra, svamparna har fått det regn de behöver men det har tyvärr även myggen. Några veckors torka vore toppen, tack!

Solskensride med min babe

Det är inte Enduron jag syftar på i rubriken

Trevliga saker att göra som par: träna tillsammans :) Cykla ut på stenhällar med drop och stenkistor och svettas floder tillsammans. Inta gott fika och en slurk kaffe i solskenet. Ta sen och cykla en bit till. Åk hem och drick en god dryck i solen. Såna här varma dagar rekommenderas en öl, alkoholfri eller ej efter tycke och smak. Vi har fortfarande kvar 1 resp. 2 veckor semester. Det tänker vi försöka ta tillvara på på bästa sätt! Den här dagen kan klassificeras in som verkligen väl tillvaratagen. Vi hann dessutom ta sovmorgon ;)

Soloride med självutlösaren

Ensamaction

Jag har inget emot att cykla ensammen i skogen, det är avkopplande och mentalt renande att trampa fram längs stigen utan någon att jaga/jagas av. Risken är dock att de bildtunga sociala medierna blir lidande. I brist på kamrat med kamera blir det ofta stillastående selfies från en armlängds avstånd, en övergiven cykel liggandes på en stig eller bara en screenshot av ett registrerat pass i träningskalendern på mobilen. Jag tycker oftast det är roligare att se någon göra något och när jag bläddrar bakåt i kameraminnet är de bilderna mer känslofyllda, som att jag minns vad det var som hände mycket tydligare. Klart jag har massor av bilder på mina cyklar lutandes, liggandes och uppriggade på olika sätt. Även en här nedan. Men jag gillar ändå att ta mig tiden att rigga upp kameran vid cykelstigen, starta självutlösaren och cykla fram å tillbaks några gånger. Just for the fun of it. Och det är oftast lite roligare att slänga upp de bilderna på Instagram eller Facebook eller bloggen eller var de nu hamnar. Om några månader eller om massor av år kan jag också gå tillbaks och titta och minnas lite bättre vad roligt det var att cykla på ryssen just i augusti 2017.

Girl Ride i Bygdsiljum

Girl Ride #3

Som en fortsättning på förra sommarens lyckade tillställningar med tjejdagar i bikeparken. I juli körde vi en ny introkurs, genomgång på grundnivå för att komma igång med utförscykling. För tjejer, av tjejer. På bara några timmar sker en formidabel utveckling och det är alltid lika kul att se den!
I augusti kör vi en till kursdag på en högre nivå, för de som kört en del bikepark tidigare och vill ta tekniken vidare till svårare leder och hinder. Leta upp eventet Girl Ride, del 2 på Facebook för att läsa mer och hitta länken till anmälan, än finns några platser kvar.

[Guide] Friluftsliv kring Umeå

Boken är ute!

Fick söka i bloggarkivet för att få ordning på historiken och det var alltså 2½ år sen jag hade kontakt med Josefin och Petter för första gången. De hade då just sjösatt sitt projekt att få ihop en friluftsguide om Umeå i bokformat. Uppenbarligen tar det sin tid att få ihop en bok i alla dess stycken, men nu är den ute! Det är den enda boken i sitt slag som tar ett helhetsgrepp kring friluftsaktiviteter och utflyktsmål i Umeå. Jag är förstås mycket stolt över att ha fått bidra med turtips till guideboken :)
Mycket bra jobbat Josefin och Petter! Boken finns till försäljning via några av de vanliga boksajterna på nätet samt lokalt hos bl.a. Utebutiken, Intersport och Holmöns lanthandel.

Turförslag för vandring, mountainbike, paddling,

långfärdsskridsko och turskidåkning.

Personligt signerad minsann :) Tusen tack själva!

Nej men hej min kära Enduro samt Lena där ute till vänster.

Oimponerande stigfinnartur med fikalycka

Allt kan vägas upp av kaffe och kaka

Stigfinnarturer är sällan min grej. Jag har bra öga för att se nya stigar, men de stigar jag ser är sällan till aldrig särskilt bra. Att ha med sig sällskap in på en sådan okänd stig kan bli lite ansträngande för relationen så att säga. Mot bättre vetande har jag ändå dragit med Lena in i okända skogar och vi hänger ju fortfarande ihop, men det vore nog bäst om jag hädanefter rekade nyfunna småstigar själv.
Efter fadäsen där vi hamnade i en grön slydjungel vid ett 3-metersdike fyllt med mera småsly och annan okänd tjock markväxtlighet plus vatten i okänd mängd på en botten som inte syntes, drog jag fram ett säkert kort med härliga stenhällar vid älven. Solen sken, myggen blåstes bort, kaffe och kakor muntrade upp humöret. Vi glömde snart bort att vi släpat cyklar genom ormbunkar, gräs och slingrande småkvistar. Som sagt, vi är fortfarande tillsammans men den här stigfinnarturen var inte av det mest imponerande slaget.

Helt okej stig en bit.

Men sen en jäkla djungel med mygg och flugor.

Fikapaus.

Post-fika cykling nära älven.

Rosa ljung, grå granit och en lila Orange

Hög på högsommarcykling

Tavelsjöleden från stan har jag skrivit om typ hundra gånger förr, det är bara väldigt mycket mer bark och en handfull nya spänger nu än förr. Skippar den biten och slänger bara upp bilder från Hamptjärnsberget och Tjälamarksberget. Det är ju trots allt där den roliga cyklingen är ändå, biten dit och hem är stigtransport.
Hade glädjen att hoja med Maria igen. Då går det liksom inte att bara köra på komfort som det lätt blir när en är ute själv. Alla stenkanter ska helst droppas, även till plattlandning på granit. Stenkrux typ klapperstensfält ska helst försöka cyklas också. Ensammen brukar jag hellre leda cykeln vissa kruxpartier. Dumheter egentligen. Det gick ju faktiskt att cykla det mesta, men en får ta i lite, tänka lite, planera lite och pusha sig lite.
Lagom sparring är bra för utvecklingen. För att inte stagnera i komfortzonen. Har lite att jobba på för att ta igen 2½ år av tappad kondisträning bara!

Som rubriken lyder: rosa ljung, grå granit och en lila Orange.

Litet dropp till platt granit.

Ett annat litet dropp till inte lika fullt platt granit.

Slutsnutten av långt parti stenkruxstig.

Sommar och semester

#sommarlängtan

När jag kämpade på genom tösnö och isslush tidigare i år användes hashtaggen ovan en hel del. Nu är det slut med det. Sommarn är här. Semestern bara några timmar bort. Gräspollenet på väg mot sin årstopp. Det har inte blivit tokmycket cyklat ännu, fast de turer som blivit har varit grymt fina! I stort sett iallafall, det har varit liiite mycket mygg här på slutet.
Att jag fortfarande inte är jätteaktiv, som förr, beror på att jag ännu inte är tillbaka till samma energinivå. Hypotyreosen hänger över mig ännu, vissa dagar som en blöt gammal filt. Men jag har fått mer piller utskrivna som ska utvärderas över sommaren. Siktet är inställt på att bli bättre, hur bra återstår att se.

Smyger igång lite försiktigt igen med en bikepark-dag

Första inlägget på länge

Vill puffa för att Bygdsiljumbackens Bikepark kör söndagsöppet hela sommaren igen ;) Kom och cykla! Surfa genom Gröna vågen, jagas av mygg genom Mossen, hoppa nerför Östdroppet eller kör förra årets SM-bana. Efter cyklingen rekommenderas den vida omtalade mjukglassen på Westmans café i byn!