Isvind, pyspunka och fruset vatten

Det är alltså fortfarande för tidigt för långpass på landsvägen. Termometern sa -7 när jag stack ut men då hade jag inte räknat med den goda brisen från nordost som gav en vindavkylning till upplevda -14 grader. Och så fartvinden från cyklingen på det, fast den var väl marginell i sammanhanget.
Om tempen låg på minussidan så fanns det ändå ett plus under passet: de större vägarna är typ framtinade, det är nästan så det hade gått att skippa dubbdäcken, fast de var sköna att ha där isen fortfarande ligger.
Apropå dubbdäck, herrejösses vad de är tungtrampade på asfalt. I kombination med motvinden under första halvan av passet var det ungefär som att trampa i sirap. Längtar efter racerslicksen! Får intala mig att de ger starka ben åtminstone. Inte blev det bättre av att jag fick en pyspunka någonstans mot slutet av passet, nästan så att jag cyklade på fälgen på slutet men kunde inte förmå mig till att stanna och byta slang eller fippla med pumpen i kylan när det var så nära hem. Starka ben var det ja...
Och vattenflaskan hade då gott kunna få stanna hemma, pipen frös tämligen omgående och inte är man direkt sugen på att dricka isslurry heller när man redan fryser om varenda kroppsdel.

Det vore inte helt fel om det kunde komma lite vårvärme snart :)