måndag 13 maj 2013

MTB på Umåker och Hässningberget

I stort sett alla stigar är cykelbara nu igen, jag vill helst köra dem allihopa på en gång, men jag får beta av dem ett eller två områden i taget, för man kan ju inte vara ute och cykla hur länge som helst...

Idag var det Umåker och Hässningberget som gällde. I luuuugnt tempo, ty benen var fyllda av sirap. Lite mjölksyra fick jag smaka ändå uppför Häggbladsbacken. Alla backar som fått ett namn brukar vara av det lite extra jävliga slaget, så även denna. Jag vet inte vem denne Häggblad är/var, troligen en skidåkare, och jag vet ännu mindre om vad hen gjort för att få backen uppkallad efter sig, men den är jobbig som tusan. Det är på krönet av den backen jag noterat min högsta puls någonsin på mountainbike. Helt värt att sega sig uppför backen dock, för vid sidan om det spåret går en kanonfin liten singletrack som är sjukt kul att åka nerför!


Drog sen djupare in i Umåkersskogen, över Lidberget. Småtekniskt, stenigt, smalt. Så himla fint.

Vissa partier mer steniga och tekniska än andra, det är det här som är det bästa med stigcyklingen.

En annan backe med ett namn är Vedkastbacken (namnets ursprung okänt även här), också ett helsike att ta sig uppför men den är som gjord för nerförsåkning. Faktiskt en av de finaste små nerförslöporna som finns i trakten, bara att släppa på och hålla i sig. Normalt sett då alltså, den är belägen i skuggornas dal och snön låg ännu ganska tjock över stigen :( Det måste rensas lite sly dessutom.

Därefter stod Hässningberget på tur, med mina sirapsben var det sanslöst jobbigt att ta sig upp. Fick stanna och andas på många fler ställen än vanligt. Tur det inte är så högt ändå.

Turen nedför berget är en bra belöning för arbetet, man vet att man cyklar på en bra stig när man kommer på sig själv med att omedvetet le från öra till öra.

Spångskillsen sitter där de ska igen, den långa, krokiga trappstegsspången satt på första försöket. Mycket nöjd med det.

Som grädde på moset var det ännu en superfin vårdag, blå himmel, sol, typ 14-15 grader. Vi har t.o.m. fått vitsippor! Massor av dem!

8 kommentarer:

  1. Härligt att se att Hässingberget och Umåker tinat fram. När jag blir stor ska jag bli lika bra som du på att cykla spång.. Snyggt jobbat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tss, det är lätt när man har en kort och nätt liten cykel. Tror det blir ett annat med den som kommer sen.

      Radera
    2. :) nu ska du int vara blyg. De där spängerna är svåra med vilken cykel som helst.

      Jag kan också meddela att du kommer att krossa utför hässingberget på den nya. Och, visste du inte vem Arthur Häggblad var? Jag märker att jag försummat min roll som spridare av allmäng värdelöst vetande om Umeträsk. Arthur har ju myntat så många fina orstäv, t.ex. "Ja, skidlöpning är ett hundliv, jag önskar jag vore död. Hälsa till vem som helst."

      Radera
    3. Låter som en trevlig och lättsam grabb den där Arthur.
      Ooo, det ska blir så spännande att få testa nyhojen utför alla våra små berg!

      Radera
  2. http://sv.wikipedia.org/wiki/Arthur_H%C3%A4ggblad

    Hej Karin!
    Ett bidrag till din idrottshistoriska allmänbildning.

    Björn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Björn! Såå, en vasaloppssegrare alltså, då undrar man ju vad han gjorde för speciellt just på Umåker för att få den backen uppkallad efter sig?

      Radera
  3. Hej Karin!
    Är extremt glad att jag hittade den här bloggen! Det är nästan som att det vore jag själv som skrivit den fast om några år. Jag har nyss skaffat MTB och kom just hem från min tredje tur här i Göteborg. Om två veckor flyttar jag hem till Nordmaling/Ö-vik/Umeå (något oklart var det blir efter föräldrahemmet) igen och jag heter också Karin! Kommer hitta många fina turer i den här bloggen. Mina föräldrar bor i Lögdeå så Lögdeälvsturen kommer jag definitivt spana in! Såg ju dock väl brant ut för en newbie som mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej själv Karin!
      Kul att du hittat hit och fått tips på cykling :) Lögdeälvsleden är finfin! Det är inte så många partier som är branta och däremellan är det kanonfin stig, helt värt en utflykt.
      Välkommen tillbaka till Norrland, hamnar du i Umeå-trakten så kan du ju hänga med på nån runda om du vill ha sällskap och guidning.

      Radera