Jag veeeeet att jag borde styrketräna mer, jag veeeeet att min kropp behöver den kompletterande träningen för att orka med cyklingen. Ändå har jag så svårt att ta mig iväg till gymmet mellan varven och det ger mig dåligt samvete. Hämtade lite inspiration och fick pepp från Helena för nån dag sen och idag omsatte jag det äntligen i ett rygg- och benpass på IKSU!
Till min stora glädje tycks uppehållet inte ha dragit ner styrkan alls, tvärtom faktiskt, benen har blivit lite starkare. "Lustigt" nog så är benen troligen min svagaste muskelgrupp, jag är alltså pinsamt klen, i synnerhet med tanke på att jag ska föreställa en cyklist. Uthålligheten finns där, men maxstyrkan är löjligt låg - så det var lite extra kul att de visar tecken på utveckling.
Det var ett skönt pass ändå, nu ska jag försöka konservera den känslan och använda den som motivation inför nästa pass, för det känns mer hälsosamt än att vara driven av dåligt samvete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar