Tandrehab vecka 4: "Mummel mummel, återbesök i januari"

En månad efter kraschen och det första tandläkarbesöket så var det återbesöksdags idag. Jag var uppsatt för ett sensitivitetstest för att se om det finns nåt liv i de misshandlade tänderna. Tandläkaren satte en liten elektrisk mackapär mot tänderna, riktigt obehaglig grej som framkallade ilande smärta. Tand 1, 2 och 3 på högersidan svarade fint. Likaså tand 1 och 2 till vänster, de två som slogs sönder mot stenen. Däremot 3:an ville inte riktigt vara med och leka, kände inte ett dugg där. Inget jag tänkt på sådär till vardags, men tydligen är nerverna skadade, fick dock inget besked om vad det innebär annat än allmänt mummel om "vänta och se". Nya röntgenbilder togs för just den tanden, syntes inget särskilt där, så det är visst bara att avvakta. Sattes upp för ännu ett återbesök i januari.

Har fortfarande en del problem med ilningar i tänderna, fast det blir bättre vecka för vecka. Kalla och väldigt varma drycker går fortfarande bort (som jag saknar mitt kaffe!!!), men allt behöver åtminstone inte vara kroppstempererat längre, både ljummet och halvsvalt funkar i dagsläget.

I övrigt så har jag läkt ihop hyfsat, har ett ärr på överläppen förstås och en viss hudrodnad där som väl kommer blekna med tiden. Snälla kollegan tyckte det såg ut som ett herpesutbrott, tack för den :) Handleden/strålbenet ömmar fortfarande vid direkt tryck, annars inga kvardröjande problem där. Så ja, jag är väl ungefär återställd till samma skick som innan vurpan.
I år lär det inte bli nåt mer besök i Tavelsjö, men nästa år ska jag försöka ta revansch på den där stigen. Undrar jag om mina tandskärvor fortfarande ligger kvar där vid stenen?