Dödade några hjärnspöken

Efter helgens bravader i fjällen ville jag testa om jag lärt mig något som kan vara användbart även vid den vardagliga stigcyklingen här hemma. Drog ut i Röbäcksskogen där det finns några tekniska och lite otäcka partier som jag inte vågat rulla tidigare, små drops och sånt som jag alltid har så svårt för. Det brukar vara det där klena huvudet med sina många hjärnspöken som sätter stopp.

Idag var känslan en helt annan. Jag ägde hela skogen och cyklade allt! Med viss tvekan, ja, men jag rullade utför de där läskiga kanterna - och överlevde! Det gjorde däremot inte mina hjärnspöken, lite fjällterapi har visst gjort susen.

Träffade på en ytterst välbyggd och cykelvänlig spång ute i skogen, vilka kan det vara som knåpat ihop en så fin liten bro över blöthålet?! :)