På hundspåret vid Nydala har de hittat på ett eget sätt att underlätta passagen av en blötmark. Vet inte om jag är särskilt förtjust i den här metoden, pinnarna och plankorna ligger inte helt stilla och det alltför lätt att halka ner emellan stockarna med hjulen.
Då föredrar jag alla gånger en rejält byggd spång! Som vid Grössjön.
Det var förresten först vid Grössjön som tempot gick ner, fattar inte att benen kunde var så trampvilliga efter gårdagens tröskelpass.
Trodde myggorna skulle vara mer på hugget och jaga på mig längs sjökanten, men det gick fint att rulla fram i maklig takt och stanna till för en fotopaus eller två.
20 km landade rundan på, i lagom tempo (åtminstone bitvis) för ett återhämtningspass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar