Schnygga sommarben

Vissa vurpor kan man vara stolt över, t.ex. när man verkligen pushar sina gränser, testar något nytt med berått mod fast det ändå slutar med en kvaddning. Då kan man ändå vara glad över att man åtminstone försökt, även om det gör ont. Andra vurpor är bara totala dumvurpor, helt onödiga och bara klantiga. Som när man missar en meterbred bro och kraschar ner i diket istället... Det här med att ha snygga ben OCH cykla mycket i knepig terräng, det går inte ihop, inte alls. Fick med mig den här fina lårkakan från Järvsö, ev. med en liiiiten spricka i tummen också och några andra blåmärken här och där. Bara pga en sekunds ofokus. Klantigt var ordet.

Regnbågens alla färger på ett och samma ben.