Racerpremiär! 10 mil i sol & vind

Den 19:e april var det så dags. Jag dammade av racern, pumpade däcken, smörjde kedjan och stack ut i tvåsiffriga plusgrader! Härligt! "Richie" kändes som hemma nästan direkt, bara jag friskat upp minnet om hur 105-växlarna fungerar och att racerbromsar inte tar fullt lika bra som skivbromsar.
Första biten ut mot Sävar var en dröm (förutom lerhålet vid Anumark). I medvind på en lika tom som sopad cykelväg kunde jag trampa på i god fart nere i bocken, siktade mina första tranor för året vid Täftebölesjön, solen värmde gött. Stort leende från öra till öra alltså. Efter Sävar blev det mer på allvar, vinden skulle bekämpas, ett fåtal höjdmeter avverkas. Passerade Bullmark och Bodbyn, åkte genom Flurkmark och mötte sen motvinden face to face på vägen upp mot Tavelsjö. Här blev det kämpigt på riktigt, leendet försvann, jag stannade och petade i mig en energikaka, förbannade vinden. Inget har ändrats under vinteruppehållet alltså, jag hatar fortfarande motvind.
Hur som helst, snittet sjönk som en sten men jag tuffade på så gott jag kunde för att runda Tavelsjön. Lite snabb huvudräkning på vägen gav att om jag tog vägen över Kassjö ner mot Brännland skulle totalsträckan för dagen landa på ungefär 10 mil. Och ju mer jag närmade mig stan och antog en mer östlig färdriktning blev vinden allt hjälpsammare, den kunde inte hjälpa upp snittet nämnvärt men sista biten blev åtminstone rätt så komfortabel. 102.2 km stannade cykeldatorn på, årets första 10-milare i hamn alltså.