Inte lätt när det är svårt

Huu så ovan man är att cykla i blöta. På hala stenar och rötter, med cykeln dansandes än åt höger, än åt vänster under rumpan. Och vips så tappar man fästet för drivet och spinner loss och får stopp i en liten backe. Till viss del utmanande och kul, till viss del väldigt irriterande. Man blir genast så mycket sämre när man inte tar sig fram över partier som brukar gå bra för att fästet inte är som det brukar. Det krävdes att bli lite (väldigt!) arg för att fixa en stenig backe i Skravelsjö t.ex. Men det var som sagt kul också, när man oväntat hamnade vid sidan av stigen och det bara kändes alldeles hopplöst :)