måndag 23 juni 2014

Äntligen dags för den första i Bygdsiljum

Inte snabbt, men högt

Säsongspremiärade Bygdsiljum under söndagen. Lämnade ösregnet bakom oss vid kusten och njöt fincykling i relativt torra spår i inlandet. Körde första åken alldeles stelt och konstigt, att jag knappt suttit på en cykel på två veckor kändes alltför väl. Sen åkte jag av liften på vägen upp och tvingades pushbike:a mig till toppen med andan i halsen. Kände på de nya träbroarna som byggts i Mossen och körde av tämligen omgående med efterföljande dyk ner i mossan bredvid. Fick mer ont i axeln som fortfarande gör ont efter Toughest för en månad sen. Därefter lossande det lite :) Inte åker man till Bygdsiljum för att sura en hel dag, det är omöjligt! Efter lunchen kom nån slags flyt igen, attackerade mer, släppte på bromsarna, vågade flyga högre och längre. Jag kör ändå inte snabbt (eller snyggt) men hoppa - det gillar jag! :) Såpass att jag nästan flög över ett av de större dirthoppen, då var det dags att tagga ner lite.
Det blev en riktigt kul utflykt, bara jag fick med kropp och huvud på noterna, de behövde påminnas om hur och varför jag cyklar, sen flöt det på bättre. Skönt att kunna lämna med en go' känsla i kroppen till slut. Backen håller öppet varje söndag i sommar, jag kommer definitivt fara dit så ofta jag har möjlighet!

Jag gillar att skutta, både smått och stort. 

Martin (ovan) och Lena (nedan) rejsar i Banan.



Okänd cyklist verkar också gilla att skutta :) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar