Tankade ljus, värme, dofter och natur

CX:ig fintur

Rullade grusväg i sakta mak uppströms älven till Arboretum Norr, denna lilla oas av (halv-)exotiska träd alldeles intill Baggböleforsen. Det kom en vägg av dofter vid entrén till arboretet, nyutslagen grönska och ivriga blomster spred väldoft omkring sig. En värmande sol lekte tittut bakom molntussarna, forsen brusade i bakgrunden, vårfåglarna tog i från tårna och sjöng för full hals, Klabböle-fårens bräkande ekade över älvdalen. Blir nästan poetiskt det här, men sanslöst fint och skönt på alla vis att komma ut och fylla på naturupplevelsekontot mitt i vardagen. Fattades bara att jag hade en kaffetermos med mig så vore turen perfekt. Nästa gång får jag bara inte glömma den!

Blommande päronträd!

Cykel mot träd och en matta av harsyra.

Cyklist med forsande älv i bakgrunden.

Solskensrunda på Umeås finaste

Klassisk runda i skogarna tre

Umåker - Hässning - Röbäck. Sammanslaget blir det en tuff, backig, teknisk, jobbig och fantastiskt rolig cykeltur! En riktig favorit faktiskt, som jag både bävar inför och längtar efter. Till råga på allt sken solen till största delen, de yrvakna vårmyggorna är ännu inte riktigt på hugget och Vedkastbacken var precis så rolig som jag minns den :) Kan inte tänka mig ett bättre sätt att tillbringa en fin söndag än ute i skogen på detta vis!

Glatt gäng på stigarna vid en spontan och kort fika- och andhämtningspaus. 

Tre bilder från Martins mobil, se så soligt och fint det var!

Här kommer Martin själv i Vedkastbackens sista kurva. 

Jag missade lite i sista backen på vägen ner från Hässningberget, det är alltså fel att hamna ute i myren - det är på spången man ska cykla! Det var ofint av mig att plöja en ränna i den blöta mossan, men jag blev lite skraj för rötterna som ligger halvt på skrå i backen och tappade siktet.  

Högre upp på berget fastnade Martin återigen i min kamera, i en av de trixigare 

partierna på den brutalt oflowiga utförsstigen. 

Fin tur med fint folk! Det vill jag göra om snart igen!

Lördagen blev mer CX:ig än tänkt

Inte som tänkt men bra ändå

Det bidde inget She Rides-pass denna lördag. Det pissregnade verkligen, med inslag av stooora snöflingor(!!!), inte okej någonstans. Blev väldigt glad när deltagarna i passet själva ställde in, för då slapp jag ut i den kalla blötman. 

Pysslade på med annat istället, mitt i en flytt finns outsinliga mängder pyssel att ta itu med. Sen hips vips kom solen fram och regnet blev mer till spridda skurar. Drog på chans ut med bockstyrehybriden för ett kort pass på outforskade grusvägssnuttar i närheten. Började bra om än ganska blött och sugande, sen blev vägen typ övergrävd och övervuxen med bara en skumpig singletrack i ett av de gamla hjulspåren. Kändes inte helt stabilt på smalhjulingen. Därefter hade någon "gjort" ett stycke CX-bana med bunnyhopp-hinder, det var nog inte skogsröjarnas egentliga tanke med småbjörkarna som låg på tvärsan över vägen. 

Efter en seeeeg passage genom ett sandområde blev det ändå bättre! Under tre cirkulerande ormvråkar blev grusvägen jättefin och jag började trampa på. Tjoho liksom, bra träning i bra fart. Sen lutade vägen alltmer utför och blev alltmer eroderad och jag trodde både jag själv och cykel skulle skaka sönder. Det gick så fort och jag hade så liten kontroll att adrenalinet slog till, då blev äventyret plötsligt mycket roligare :) Pustade ut när det planade ut, lirkade mig försiktigt genom stora regnpölar av okänt djup och besegrade sen ännu en brant, eroderad rullgrusbacke där jag fick prioritera ett bra grepp om styret före att offra några fingrar på bromshandtagen. Det var nog den mest spännande grusvägsupplevelse jag någonsin haft! Sen bidde det kända vägar och skogsvägar sista biten hem, fina de också, genom nyutslagen björkskog. 

Cykeltur på lördag!

She Rides MTB i Umeå

Kör väl ett till lördagspass då, av/med/för tjejer i första hand. Eftersom jag ska leda passet får jag också bestämma var vi ska cykla och då blir det Tavelsjöleden - en av mina favoritstigar här i stan!
Det kommer bli fint :) Vi samlas vid By Bike kl.10 på lördag fm.

Nya löparskor i minimalistisk stil

Välkommen Merrell och Inov8

Mina nu utslitna Salomon terrängskor har nått den aktningsvärda åldern av 5 år. De har burit mig ganska många mil längs stigar och småvägar, tack för det. Jag tänker helt sonika hoppa över deras pensionering och skickar dem direkt i graven, de är verkligen utom all räddning. I dess plats kommer två par nya, lätta skor som jag har väldigt höga förväntningar på. Ska det här bli skorna som får mig att tycka löpning är roligt? Första provturerna är lovande, jag gillar konceptet med tunna, lätta nästan odämpade skor. Återkommer med några längre utläggningar när jag hunnit samla på mig några mil. Stort tack till Maja på Northsport som hjälpte mig att prova ut dem! (Ja, vi känner varann och jag bjussar gärna på gratisreklamen ;) )

Merrell Pace Glove & Inov8 X-talon 190

Från ett av de första passen med barfotaskorna, vänjer kroppen långsamt
med korta pass i sandgropen. Träningsvärken efteråt är inte nådig, de
korta och försiktiga passen till trots. 

Bilderna som inte riktigt nådde fram till att bli första-foto för inlägget. En liten titt bakom kulisserna vid plåtningarna som föregår blogginläggen ;)

Snygghojen på träsktur

Sent ska bloggaren vakna

Ligger efter i bloggeriet, en flytt och många timmar på jobbet är stora konkurrerande faktorer. Hur som helst, innan lördagens She Rides var jag ut och rekade stigarna vid Grössjön, för att se om det alls var cyklingsbart efter veckans regn. Det var en fin dag, soligt stundvis och skogen doftade friskt och gott. Det var årets första tur för Enduron, snygghojen som jag inte riktigt kan begripa att en klåpare som jag får ha i mitt stall. Den förtjänar egentligen att få bo vid ett berg, köras av någon som kan, hoppas högre och lutas ner mer i kurvorna än jag mäktar med. Istället fick den finna sig i att trampas fram i vattensjuka plattmarker, min röda, vackra pärla. Efter många turer på Canyon kändes den först klumpig och tung, men den känslan gav snart med sig. Klart den är tyngre men ändå förvånansvärt smidig att lirka sig fram med. Och tung hoj ger starka ben, det vet ju alla ;)

She Rides på häll, spång och stökstigar

Liten men tapper skara

Hade på känn att dagens She Rides-pass inte skulle dra några horder med cyklister, förväntade mig faktiskt ingen deltagare alls. Toughest som gick av stapeln idag drog 3,000 deltagare och mångdubbelt fler åskådare, på cykelfronten hade Obbola  kallat till allmän byggdag. Umeborna hade fullt upp med andra ord, ändå blev vi till slut tre som drog till skogs, från Ersboda via Nydala- och Carlslids-stigarna till Gimonäs-spåret och vidare ner mot Grössjön.
Kul och stökiga stigar hela vägen i princip, lätt fuktiga av veckans regnande. Blöthålen var välfyllda och alla rötter lite förrädiskt halkiga. Vi höll uppe tempot för att hålla oss varma, den här våren är onekligen av det allra kallaste slaget. Det har inte varit många dagar där tempen ihållande varit över tiostrecket, idag var det +6 och mestadels mulet. En fryslort som jag har det lite kämpigt. Måtte en varm sommar följa på en kylig vår!
En bit över 2 mil hamnade rundan på om jag höftade till det rätt på Eniro. Som om jag inte blev nog trött av det rundade jag av med en löptur efter hemkomst, men det ska jag skriva ett annat inlägg om ty jag har ju varit i shoppingtagen här i veckan ;)