Det börjar närma sig ett år nu, sen jag dök med huvudet först in i en sten på Torrberget uppe vid Tavelsjö och två halva tänder slogs av. Ena lagningen har sen dess lossnat två gånger om, men nu fick jag äntligen ett OK från försäkningsbolaget och tid hos tandläkaren för att förbereda för en mer hållbar porslinskrona istället för dessa ditlimmade plastfyllningar. Detta tandläkarbesök var dock det klart otäckaste hittills! Till att börja med var det här första gången någonsin jag fick bedövning i munnen, storspruta rakt in i tandköttet och hela överläppen domnade bort på köpet. Sen gjordes det avgjutningar av tandraderna; en av underkäken, sen en avgjutning av tandraden där uppe medan fyllningen satt kvar på sin plats, därefter ännu en där fyllningen var bortslipad och som tandteknikern skulle få jobba utifrån och så en fjärde som skulle sparas "utifall att behov skulle uppstå" typ. Det var när den där stora avgjutningsformen med den illaluktande och illasmakande degen åkte in i munnen för fjärde gången som kräkreflexen fick nog. Började dregla som en hund framför ett saftigt köttben och jag fick raskt åka upp i sittande ställning och hulka upp delar av frukosten i spottkoppen bredvid stolen under de minuter det tog för degen att stelna till. Avgjutningen blev gjord men jag började känna mig bra ynklig i den där hemska tandläkarstolen där jag redan suttit i en timme - för arbetet med att slipa bort den gamla fyllningen tog evigheters evighet, det sprutade vatten och slipdamm åt alla håll, det skulle behövts en två - tre vattensugar minst, istället för bara en, för nu rann det bäckar från mungiporna både in i ögat och in i örat. Det där ljudet är inte mysigt heller, ett högfrekvent vinande från ett okänt instrument som karvar sig in i en av mina kroppsdelar. Jag var väl rätt tacksam för bedövningen ändå.
Till slut skulle en ny temporär krona limmas dit och jag var rätt skakis sen när jag väl fick komma upp ur stolen, i runda slängar en timme och en kvart sen jag satt mig där. Slussades därefter direkt vidare till labbet och den tandtekniker som ska skulptera den nya kronan, och så fick jag sitta där och titta på färgprover och bli ännu mer granskad i munnen, med värkande käkar och borttappad överläpp.
Nä fy fan, det här vill jag aldrig någonsin vara med om igen...
Ny tid för montering av kronan är bokad om två veckor...
Uää vilken riktigt rysare du bjuder på här med min tandläkar"skräck"! Hoppas det ordnar sig och går betydligt lättare nästa gång!
SvaraRaderaMm det hoppas verkligen jag också, börjar bli rätt less på hela grejen. Beklagar för rysaren, men det här med bloggandet är bra självterapi ibland ; )
RaderaSka man börja köra med tandskydd kanske? Har funderat på det tidigare men nu undrar man ju verkligen...
SvaraRaderaOm man som jag har en förmåga att i tid och otid flyga över styret så kanske det vore en idé? Fast av alla gånger jag gjort en dylik flytgur är det bara just denna enda gång jag landat så olyckligt och okontrollerat med just ansikte och mun mot en sten.
Radera