måndag 13 februari 2012

Spinning vs cykling

Jag har lite svårt att bestämma mig för vad jag tycker om spinning, egentligen. Tanken är att den ska agera ersättningsträning för cyklingen som inte kan genomföras i detta kalla klimat, samtidigt som det inte går att komma ifrån att det faktiskt inte är cykling.
Visst, spinningcykeln har också en sadel, ett styre, ett par pedaler man trampar runt. Men den står ju bara där. Som ett dött ting. Därtill tillkommer det där med hur spinningpassen läggs upp av instruktörerna och hur avlägsna dessa ibland kan vara från hur cykling är, men det är en annan diskussion.

Nu har det gått lite mer än 3 månader sen jag testade spinning för första gången. Sedan dess har jag suttit 56 timmar i spinningsalen - och jag måste ju säga att när jag väl sitter där och kör mina pass om 1-3 timmar så känns det helt OK. Det känns som att det ger nåt och någonstans tycker jag väl ändå att det är lite kul. Samtidigt så slås jag av en annan insikt varenda gång jag trotsar kylan och cyklar utomhus; det är ju såhär cykling ska kännas! Med en sprallig och aktiv cykel mellan benen, som ger omedelbar feedback på de rörelser man gör, som skickar vidare känslan av markens yta upp genom kroppen, som straffar en om man gör fel. Där och då känns spinningen som ett avlägset och ovärdigt träningsalternativ.
Fast när kylan gör sig påmind resignerar jag gång på gång och kryper tillbaks in i IKSUs värme för de där passen i spinningsalen. Och när jag väl sitter där tänker jag ändå att det här är inte så dumt, det är ju typ som cykling...

Med det sagt, dagens träning blev ett trippelpass spinning ;-) 2h 52min. Och med den nya leksaken Garmin FR110 så kan jag för första gången se hur pulsen studsat upp och ner under tidens gång. Medel hamnade på 134 bpm och jag höll mig en bra bit under max hela tiden. Ett soft pass helt enkelt, som kändes helt OK (fastän det inte var cykling).

2 kommentarer:

  1. Hej,

    Hittade din blogg via happy, och scrollade igenom delar av den. Till och börja med kommentar på senaste inlägget.

    Håller med dig. Har aldrig lockats av spinning just för att det inte är cykling. Har iofs aldrig provat ett riktigt spinningpass, men jag undrar för jag skulle? Cykla ska man göra utomhus, indoor cycling är inget för mig. Men förra veckan ville jag inte ut i rådande väder, och jag tog ett solo spinningpass i jobbets ghettogym, med datorn framför sig spelandes film. Då var det uthärdligt :)

    Vidare, vad jag egentligen skulle säga: Med både fasa och beundran läste jag din januarisummering. Förra året började jag träna regelbundet, men för att inte gå ut för hårt var mitt ända mål "regelbunden träning". Du hade i januari tränat ungefär en tredjedel av vad jag hade hela förra året. Aoch. Iofs vinner jag nog på pendlingstiden, men ändå.

    Så, du har nu inspirerat mig och taggat mig för att sätta större mål och satsa hårdare. Tack :)

    / Jonatan

    SvaraRadera
  2. Hej Jonatan. Tack för din kommentar.
    En stor del av det som är så lockande med cykling, för mig, är just utomhusvistelsen; frisk luft, naturupplevelsen, att driva sig framåt med endast muskelkraft. Det är en frihetskänsla! Allt det där tappar man vid inomhusträning. Samtidigt så går det bara inte att cykla utomhus så mycket som jag vill när det är så kallt.

    Så jag ger spinningen en chans i år, för att slippa dippen i träningsmängd som tidigare uppstått varenda vinter. Jag vill testa om det kan hjälpa till att konservera (eller förbättra!) formen för att komma ifrån känslan att man börjar från noll varenda vår.

    Inomhuscyklingens vara eller icke-vara är onekligen något som de flesta cyklister har en åsikt om.

    Kör hårt med träningen! Kul att jag kunnat inspirera till nya stordåd ;-)
    Må din cykelsäsong bli varm och lång.

    //Karin

    SvaraRadera