lördag 28 juli 2012

Drar till fjälls

Cykel, cyklist och annat pick & pack ska in i bilen för en liten tripp till Härjedalen och Jämtland. Det ska bli kul att vidga sina cykelvyer en smula, hoppas på go´väder så vi kan dra upp på fjället en sväng. Annars ska det finnas en del trevliga låglandsleder i trakterna runt Funäsdalen också. På hemväg blir det ett stopp i Östersund, Frösön lär bjuda på fin stigcykling har jag hört.
Får se hur det blir med uppdateringar på bloggen under dessa dagar, men om inte förr så återkommer jag online nästa helg! Ha det gôtt så länge!

fredag 27 juli 2012

Umetjejerna intog skogen

Det föll sig så att det blev en tjejrunda idag, fyra styckna var vi som drog iväg längs Tavelsjöleden till Hamptjärnsberget och rullade på hällar och hade det bra i solskenet.
Jag själv.

Annika
Stilstudie på hur man rullar läskiga drop med full kontroll. Låg häl, tyngdpunkten långt bak, inget fegbromsande. Andrea kan det där hon.
Som vanligt inbjuder berget till en del hopp också.
Maria

Härlig sväng med grymma brudar, fantastiskt inspirerande!

Det kom en bonusbild från Andreas kamera, där jag också rullar det läskiga dropet. Som inte alls är så läskigt egentligen, men perspektivet blir ett annat ifrån cykelsadeln.

torsdag 26 juli 2012

Holmsund: den torra sommarversionen

I våras frös jag i ett översvämmat Holmsund när snösmältningen fortfarande pågick. Sommartid är där betydligt torrare, varmare och mer tacksamt att cykla. Underlaget varierar, det blev cykling både på platta hällar...

...och på lutande hällar...

...och omgivna av en härlig grönska.

Kanonfin tur som även inkluderade ett dopp i havet, en begynnande lårkaka och ännu ett pajat växelöra *suck*

Vissa cyklar med mer stil och finess än andra - en dag kanske jag också kan...?

tisdag 24 juli 2012

Utprovning av nya benövningar i gymmet

Gick till IKSU i morse och uppsökte det mest avskilda hörnet i gymmet för att prova några nya övningar för ben, som del av min fördjupning i ämnet styrketräning för cyklister. Värmde upp med några lätta set frontböj. Följde upp med bulgarian split squat, splitböj. Tuff övning, inte minst för balansen, och ger samtidigt en väldigt välbehövlig stretch av höftböjarna. Lite i samma anda körde jag också omvända utfall, ännu en balanskrävande akt - det såg nog inte helt vackert ut, min balans är verkligen usel. De sista seten gick bättre än de första ändå, så det finns hopp om förbättring! Raka marklyft har jag kört tidigare också, det är verkligen en grym övning. Ger bra stretch för baksida lår och träningsvärken den ger i hamstrings har jag aldrig kommit i närheten av på annat sätt. Avrundade med att pressa gluteus-gruppen i abduktormaskinen. Troligen den enskilda övning som haft störst inverkan på att stabilisera mina tidigare så vobblande knän.

Övningar som splitböj och utfallsvarianter torde vara särskilt intressanta för cyklister, i och med att man fokuserar på att arbeta med ett ben åt gången samtidigt som bål och höft ska hållas stabila. Precis som under cykling med andra ord.
Nu ser jag fram emot morgondagens träningsvärk, det känns redan nu att den är på gång :)

måndag 23 juli 2012

Vad har I20-skogen att bjuda på?

Finns det något mer än tillrättalagda motionsspår och grusvägar att cykla på i I20-skogen? Jodå, det finns det, men det är rackarns svårt att hitta åt de mindre och roliga stigarna. Så vad finns det i skogen då - bortom de barktäckta dagspåren?
Det finns en liten dirtbana, inte riktigt rätt miljö för min XC-hoj kanske, men det hindrade mig inte från att rulla ett varv eller två.

I20 dirten.

Och om man vet var man ska leta så finns det riktigt fin singletrack en bit upp i skogen, krävs en del trist grusvägstransport för att komma dit men det kan det vara värt ibland.
Hittade åt en kort backe att knuffa cykeln uppför...
...bara för att få rulla lite utför.

Man kan också låta sin cykel posera mot en gammal bildörr i I20-skogen.

Var det någon som sa att Umeå med omnejd är platt? Den personen har väldigt rätt.

Har inte cyklat så värst mycket i I20-skogen, mest för att det känns som att motionsspåren och grusvägarna dominerar så mycket. Om man lär sig hitta lite bättre kanske det går att knåpa ihop en runda med mer stigcykling, för nu blev det alldeles för mycket av just motionsspår och grusväg.



söndag 22 juli 2012

Ännu en bra vecka till handlingarna

12 timmar cykling varav 10 på mountainbiken i skogen + två sjyssta styrketräningspass. Så ser en bra träningsvecka ut! Avrundar förstås med att kolla avslutningen av Tour de France. Man lär inte få alltför många slantar tillbaks om man satsar på Cavendish som etappsegrare, det finns väl ingen annan som kan utmana honom i spurten...?


lördag 21 juli 2012

Att bli vän med ett berg

Vi hade en kämpig start på vår relation, Hässningberget och jag. Första gången jag var där med cykeln för ett par år sedan så var jag för otränad och svag för att cykla uppför. Och efter att jag på andra sätt tagit mig till toppen var jag för feg och oteknisk för att kunna cykla nerför... Det dröjde innan jag vågade mig dit med cykeln igen.
Trots en tids relativt hård träning så är det fortfarande en rejäl utmaning att trampa sig upp till toppen, men det går oftast ganska bra ändå. Det största lyftet återfinns annars i utförsåkningen, fegheten har gett vika lite grand och tekniken blir gradvis bättre. Eller så är det berget som blir plattare och snällare för varje gång? Oavsett vilket så börjar vi komma allt bättre överens och numer ser jag faktiskt fram emot turerna till berget.
En liten film igen. Exempel på stig- och spångcykling på Hässningberget. Klurig spång det där, lång och krokig.

Dagens fynd: 
 Men jag avslöjar förstås inte var dessa gula delikatesser står på tillväxt.

torsdag 19 juli 2012

Victory is mine!

Jag hittade knaket! Woho!
Den skyldige denna gång: växelörat. Lösningen densamma som alltid: plocka bort, göra rent, fetta in, skruva tillbaks.
Kunde bryta och slita mig uppför hällarna på Hamptjärnsberget utan att det minsta lilla knak hördes. Gôtt!
Den skyldige.
Men säg den lycka som varar... sekunderna efter fotot började åskan mullra. Att befinna sig uppe på ett berg kändes som fel läge så jag tog min tillflykt ner i skogen. Gjorde mitt bästa för att åka ifrån ovädret men det var lönlöst förstås. Snart avlöste blixtar och åskknallar varandra över mitt huvud och sen kom Regnet och Haglet.
Lite lätt misärkänsla.
Tog inte många sekunder innan skyfallet dränkt mig fullständigt. Jaja, sånt som händer. Letade mig ut på mer snabbåkta vägar till slut för att ta mig hem innan jag blev alltför nerkyld. 3 mil blev det ändå.

Varm o´boy i TV-soffan framför bergatröjsduellen mellan Kessiakoff och Voeckler känns välförtjänt!

onsdag 18 juli 2012

Svetten lackar, myggen flockas

Man behöver inte känna sig ensam ute i skogen, blodsugarna attackerade i flock och höll mig sällskap när jag nötte tekniska partier vid Grössjön. Mindre framsteg blandades med misslyckanden och några dumvurpor ut i blåbärsriset. Kul pass ändå och svetten rann trots att jag körde rätt lågintensivt.

Testade filmfunktionen i kameran bara för att prova på att klippa-klistra filmklipp. Lite körning upp- och nerför en liten stenkant, vilket gick både bra och dåligt.
Andra noteringar från dagen: hjortronen är på gång :)
Och om någon undrar... så här gör man för att förstöra en annars rolig, utmanande, stenig och teknisk stig. Trist.
Körde en sväng uppåt Nydala också innan jag vände hem mot TVn och Tour de France.

tisdag 17 juli 2012

Jakten på knaket

Jag blir knäpp... var kommer knaket ifrån?! Och varför låter det bara när jag står och bryter ordentligt? Det är fullständigt omöjligt att framkalla det hemma i mekstället. Har betat av "the usual suspects" vilket även blev till en välbehövlig rengöring av vevparti och vevlager. Får ge mig på alla skruvarna som håller baksvingen härnäst.

Cykeltur med en bloggläsare

Det damp ner ett meddelande i inkorgen. I korta drag typ "Hej, har sett din blogg. Vill du cykla en sväng?" "Javisst!" blev mitt svar. Det är ju kul med sällskap på träningspassen så det blev en riktigt trevlig 5-milarunda på landsvägen i lagom snacktempo. Satt fint en solig dag som denna.

måndag 16 juli 2012

De nya Shimano Saint-pedalerna

Nu har jag kört några rundor med de nya pedalerna - Shimano Saint MX80. Kan säga såhär, att jag har nog aldrig klagat över greppet på de gamla MX30-pedalerna, men den nya modellen är flera snäpp bättre! De fann varandra direkt, mina Teva Links och Saint-pedalerna. När sulan hamnar mot pedalen så sitter den där. Även på stökiga, leriga stigar så är greppet riktigt bra och vid kortare luftfärder har det heller inte varit några problem.
Det finns utrymme att peta i ytterligare två skruvar i ytterkant av pedalerna, men jag är tveksam till om det behövs.
Utseendemässigt är MX80 ordentligt mycket snyggare och smärtare. Svårt att säga om den lägre profilen har gett färre islag i knölig terräng, det har blivit några stenkontakter under rundorna men det kommer man ju aldrig undan helt.

Lite jobbigt att pedalerna levererades med en liten spacer på varje skruv, för att inte ge för långt utstick stod det i instruktionerna. Att köra med skruvarnas fulla längd utan spacer skulle visst kunna ge rejäla rivskador vid benkontakt, men det är ju större risk att halka av och skrapa emot pedalen med avkortade skruvar? Hur som helst, rivsår på smalbenen är väl något man får räkna med när man har plattformspedaler, så det blev till att skruva ur varenda skruv för att peta bort alla spacers. 
Saint-serien är inriktad mot all-mountain, freeride och downhill. Men nog tycker jag pedalerna gör sig bra för stigcykling också.

Prickar av ännu en målsättning

Satte upp tre mål för 2012 i träningskalendern på Funbeat - att cykla mer (total tid) och längre (för MTB resp. LVG) än 2011.
Tidsmålet spräckte jag för länge sen, mycket tack vare att jag bosatte mig i spinningsalen under vintern. Det tog heller inte så lång tid att skrapa ihop fler landsvägsmil, eftersom jag inte körde så värst mycket LVG under förra året. Nu i helgen, efter de härliga mountainbikepassen i skogen, så tickade räknaren upp på nästan 100 mils skogscykling hittills i år, vilket är mer än de 96 jag fick ihop under 2011.

Vad ska jag sätta upp för mål härnäst tro...?

söndag 15 juli 2012

Helgens andra kanonrunda

Den fina turen i Röbäck igår följdes idag upp med en riktig toppentur längs Tavelsjöleden upp till Hamptjärnsberget. Lite halvlugnt till en början men uppför berget blev det riktig press på benen, brant och tekniskt uppför ger ordentligt med mjölksyra och puls!

Hällarna på berget inbjuder till hopp och lek.

Riktigt fina stigar i området runt Hamptjärn och Tjälamarksberget.

 Sen blev det samma led tillbaks till stan igen, med lite mer uppskruvat tempo denna gång. Det är ju kul att hetsa lite ibland :) Otroligt härlig och kul runda och ett bra träningspass denna söndag!

lördag 14 juli 2012

Grym tur i Röbäcksskogen

Mycket pepp och glädje på stigarna i Röbäck idag. Grym runda både på fina stigar...

...och på lite mer tekniskt utmanande partier.
 
Och så finns ju den där halvläskiga hällan som är både smal och brant och utan möjlighet till riktig ansats. Desto större kick när man väl klarar den då (tack för bilden Andrea). 
Skulle behövt en bra Röbäcks-guide dock, vi halkade som ur skogen och rullade lite grusväg ner mot Stöcksjö till innan vi hittade in i skogen igen via en kraftledningsgata. Rundan blev på 15.5 km men jag vet att skogen har mer att bjuda på, det är bara så svårt att lära sig hitta bland röran av stigar som går kors och tvärs.


fredag 13 juli 2012

Två dagars träning i ett inlägg

Tro nu inte att jag sitter och slöar till i TV-soffan, det finns tid för träning även när Tour de France pågår. Masade mig iväg till gymmet igår morse till att börja med, raka marklyft börjar bli en ny hatkärleks-övning. Skön att göra men ger en brutal träningsvärk i hamstrings! För att hålla knäna på humör blev det några set med benpressar, ett par-tre veckors slarvande med styrketränings-rutinen och stretchandet räckte visst för att skapa gnissel i maskineriet igen. Tröttsamt, hoppas det går att vända på lika snabbt.

Sen drog jag ett snabbpass MTB under kvällen till Kessiakoffs ära, som den gamle MTB-cyklist han är. Men mest ville jag bara testa nya pedalerna. De matchar vevpartiet bra, men jag ska köra en till runda innan jag kommer med ett ordentligt utlåtande.






Och så träningen idag då, en stillsam förmiddagsjogg runt Nydalasjön i duggregn. Joggade prick en mil och promenerade sen hem, lätt förbluffad över att jag numer är "en sån" som joggar milen på en bit under timmen. Känns som att det inte var sååå länge sen jag kämpade i 6 min/km- tempo med blodsmak och mjölksyra upp över öronen. Tror det börjar bli dags att sätta ett nytt pers på sträckan snart.

Rödprickigt är väl snyggt?

Tour de France har verkligen tänt till i Alperna, det bjuds på fantastisk cykling. Så otroligt kul att följa Kessiakoff dessutom, en svensk i rödprickigt - den klär honom väl!
Från eurosport.se
Idag kan inget slita mig från TVn, det är då ett som är säkert.

onsdag 11 juli 2012

Pedalporr

Det ramlade in ett par pedaler under dagen - Shimanos nya plattformspedaler från Saint-serien: MX80.
Riktigt sexiga! Särskilt om man jämför med de gamla trotjänarna MX30:
Istället för de små piggarna är det numer genomgående skruvar som står för greppet, det borde bli lättare att byta ut dem allteftersom de slits ner. Som synes på MX30 så har åtminstone en pigg misshandlats till oigenkännlighet efter stenkontakt, det går inte längre att greppa den med verktyg för att skruva ur och ersätta den. Hoppas på bättre slitstyrka och underhållsmöjligheter på nya modellen. 

MX80 är 3 mm bredare och har 8.5 mm lägre profil enligt Shimano själva. Men då har de mätt profilen på det tunnaste stället tror jag, Saint är tydligt konkav och närmare kanterna är det enligt min mätning 5.9 mm som skiljer. Låter kanske inte som så mycket, men jag hoppas väl på att det ska ge lite färre islag vid tighta passager. 
Nu sitter de monterade på MTBn, återkommer med ett utlåtande efter första testturen.

Oplanerade intervaller på IKSU

Lite småsurt väder. Både för kallt och fuktigt för att trivas utomhus, men cykellusten fanns där. För att vara snäll mot knäna körde jag ett till inomhuspass istället. Inspirerad av Voecklers och de andras grandiosa klättring upp till Col du Grand Colombier i Tour de France tog jag spinningsalen på IKSU i besittning. Trampade på i 2½ timme, under tiden hann salen både fyllas och tömmas för kvällens enda ledarledda cykelpass - ett 55-min pass som lite oväntat transformerats till ett intervallpass med 4 st 2-minutersryck. Inte riktigt vad jag behövde efter gårdagens kräk-4:or, men men, vad gör man...? Jag mosade på, körde för variationens skull stående intervaller. Benen svarade förvånansvärt bra och pulsen var upp på max flera gånger om. Väggningen och det ynkliga tillstånd jag befann mig i för en och en halv vecka sen känns avlägset - formen är tillbaka nu!

Råkade visst starta igång pulsklockan i fel läge, det är ju ganska olönt att köra med GPSen påslagen när man sitter stilla inomhus, men min Garmin tyckte ändå att jag rört mig 1.58 km under dagens pass.

tisdag 10 juli 2012

Rykande färska Wattsiffror

Så har jag kört ett pass med dödsintervaller igen -
4x4 minuters intervaller på IKSUs Wattbike. Herrejösses vad de svider i benen! På ett bra och skönt sätt. 

Siffrorna då? Pendlade mellan 240-250 W för det mesta, bara under den sista 4-minutaren dippade det ner på 230 en stund. Tog igen det genom att "spurta" på 260 W sista 30 sek. Så jag räknar ändå på att 240-250 W är det som gäller. Morgonvikten låg på 60 kg prick vilket ger en effektutveckling på 4-4.17 W/kg. Det tar sig!

måndag 9 juli 2012

Teknikträning - stenkanter uppför & nerför

Dags att nöta teknik igen. Letade upp några stenkanter ute i Gimonäs- och Grössjönskogen som stoppat min framfart alltför många gånger, jag måste helt enkelt lära mig att cykla uppför och nerför små stenkanter.
 
Det första lilla stigpartiet  har jag egentligen aldrig gett en ärlig chans. För några år sedan stod jag vid sidan om och skakade på huvudet åt grabbarna som till synes utan problem trixade sig fram över ett i mina ögon totalt omöjligt stenparti. Sen dess har jag undvikit stället, det finns snällare alternativa stigar vid sidan om.

Svårigheterna inleds med den lilla stenkanten här till höger och det gäller försöka hålla rätt linje för att kunna fortsätta på andra sidan med bra flyt.

Fel linje, det går bättre åt den högra sidan till.
Försök 1, 2 och 3 var totalt misslyckade. Fick inte upp framhjulet, det tog tvärstopp. På försök 4 kom framhjulet upp men då fastnade pedalen mot kanten. På 5:e försöket touchade pedalen i men jag kom upp med båda hjulen ändå! Seger! Om än en knapp och vinglig sådan. Kunde även hitta rätt linje för att rulla ner på andra sidan. Onöjd med vingligheten så följdes det av försök 6, 7, 8 och 9 med varierande grad av misslyckande på olika sätt. Först 10:e gången satt partiet hyfsat säkert, sen körde jag en gång till bara för att jag kunde :)


Små kanter nerför är också en av mina svagheter. Känslan att vara på väg över styret har stoppat mig många gånger, andra gånger har jag ändå försökt - med resultatet att jag gått över styret. Började öva lite smått på ett liten kant.
Gav mig sen på ett par lite större. Det var som att polletten plötsligt trillade ner! Bak med röven, ner med hälarna (ett guldtips jag fick häromveckan) och bara rulla. Det är ju inte svårare än så! Körde utan några som helst problem utför flera kanter jag tidigare backat för.

För att verkligen banka in tekniken drog jag iväg till ett tredje ställe som jag många gånger dömt ut som omöjligt att cykla. Men efter dagens framsteg kändes det som att det kanske är görbart ändå. Första försöket uppför slutade ungefär såhär:
Brant stenkant uppför där man just inte har nämnvärt med fart med sig. Redan på andra försöket tog mig upp dock. Väl däruppe vände jag om och kunde även köra nerför. Polletten hade verkligen trillat ner ordentligt! Grym känsla! Att det tagit typ 5 år att komma till den här insikten är väl bara att beklaga...

Väl tillbaks i stan kunde jag inte låta bli att testrulla utför ett par trappor, bara för att.... ja, bara för att! Tydligen så går det :)