måndag 28 oktober 2013

För bajsiga barn och skitiga cyklar

Dags att testa det så välspridda tipset om babyvåtservetter på en skitig cykel. För första gången någonsin inhandlade jag denna produkt på en mystisk butiksavdelning jag aldrig tidigare setts besöka och förhoppningsvis skulle lyckas besöka utan att stöta på bekanta ansikten, jag vet inte om alla skulle köpa förklaringen att jag bara var på jakt efter babywipes till mina cyklar.
Hur som helst, cykelvården har halkat efter på sistone och alla tvåhjulingar skulle behöva sig en upputsning. Canyon fick agera försökskanin och resultatet blev inte dåligt alltså. Till en materialkostnad av ungefär 1 kr blev både ram och drivlina hyfsat skinande blanka, både intorkade lerfläckar och små oljestänk upplöstes fint av servetterna. Som ett mellanting mellan att använda bara vatten eller ren avfettning. Av bara farten fick Richie the racer också en avtorking och den svarta ramen återfick på nästan nolltid sin forna glans.
Har man ingen vettig cykeltvätt att tillgå så funkade ju det här med våtservetter riktig bra må jag säga. Nu luktar det till och med gott från cykelhörnan i vardagsrummet, men det är nog mer (den parfymerade?) kedjeoljans förtjänst.


lördag 26 oktober 2013

Mmm omfamna träningsvärken!

Riktig lågsäsong för cykling nu, det är så sjuuukt sugigt med svajande temp runt nollan och regn på det. Oinspirerande minst sagt. Gårdagen bjöd ändå på inte mindre än två träningspass. Ett under tak, med skivstång, hantlar och plankan i olika, men lika smärtsamma, varianter. Samt ett löppass, som visserligen innehöll en del allmänt gnäll om hur jobbigt och tråkigt det är springa, men också ett visst mått av tillfredsställelse över den sköna motion det ger för hjärta och lungor.
Både det ena och det andra passet satte sina avtryck i min arma kropp, nästan varenda muskel ömmar vid ett lätt tryck, lyfta armarna över huvudet kräver en viss ansats och min annars så spänstiga gångart är mer lik ett hasande pga stelheten i vaderna. Att hösten visar sin allra sugigaste sida idag gör alltså inget, för jag tänker i stillhet sitta och bara njuta av de här tecknen på fysisk överansträngning, i visshet om att jag till nästa gång kommer vara liiite starkare och liiiite uthålligare.

Tillägg: och icke att förglömma, dagens tips är att se den här filmen från Red Bull Rampage med McGarrys galna bakåtflip!


torsdag 24 oktober 2013

Första snöcykelpendlingen

Igår natt var det dags, säsongens första tur från jobbet genom snö. Huvva. Slirigt, spårigt, kallt. Precis som jag mindes det. Sen tog det iofs inte mer än några timmars regnande innan allt det vita försvunnit igen, fast det blev ändå som en liten försmak av det som komma skall. Den vita årstiden är så väldigt nära nu, jag bävar. Vad ska jag hitta på för strategi för att ta mig igenom denna vinter? Stänga in mig i spinningsalen igen och inte komma ut förrän i maj? Gå i landsflykt ett halvår? Eller omfamna vintern i dess helhet och ge mig på något så heltokigt som skidåkning??


onsdag 23 oktober 2013

Meckat runt i munnen igen

Det börjar närma sig ett år nu, sen jag dök med huvudet först in i en sten på Torrberget uppe vid Tavelsjö och två halva tänder slogs av. Ena lagningen har sen dess lossnat två gånger om, men nu fick jag äntligen ett OK från försäkningsbolaget och tid hos tandläkaren för att förbereda för en mer hållbar porslinskrona istället för dessa ditlimmade plastfyllningar. Detta tandläkarbesök var dock det klart otäckaste hittills! Till att börja med var det här första gången någonsin jag fick bedövning i munnen, storspruta rakt in i tandköttet och hela överläppen domnade bort på köpet. Sen gjordes det avgjutningar av tandraderna; en av underkäken, sen en avgjutning av tandraden där uppe medan fyllningen satt kvar på sin plats, därefter ännu en där fyllningen var bortslipad och som tandteknikern skulle få jobba utifrån och så en fjärde som skulle sparas "utifall att behov skulle uppstå" typ. Det var när den där stora avgjutningsformen med den illaluktande och illasmakande degen åkte in i munnen för fjärde gången som kräkreflexen fick nog. Började dregla som en hund framför ett saftigt köttben och jag fick raskt åka upp i sittande ställning och hulka upp delar av frukosten i spottkoppen bredvid stolen under de minuter det tog för degen att stelna till. Avgjutningen blev gjord men jag började känna mig bra ynklig i den där hemska tandläkarstolen där jag redan suttit i en timme - för arbetet med att slipa bort den gamla fyllningen tog evigheters evighet, det sprutade vatten och slipdamm åt alla håll, det skulle behövts en två - tre vattensugar minst, istället för bara en, för nu rann det bäckar från mungiporna både in i ögat och in i örat. Det där ljudet är inte mysigt heller, ett högfrekvent vinande från ett okänt instrument som karvar sig in i en av mina kroppsdelar. Jag var väl rätt tacksam för bedövningen ändå.
Till slut skulle en ny temporär krona limmas dit och jag var rätt skakis sen när jag väl fick komma upp ur stolen, i runda slängar en timme och en kvart sen jag satt mig där. Slussades därefter direkt vidare till labbet och den tandtekniker som ska skulptera den nya kronan, och så fick jag sitta där och titta på färgprover och bli ännu mer granskad i munnen, med värkande käkar och borttappad överläpp.
Nä fy fan, det här vill jag aldrig någonsin vara med om igen...

Ny tid för montering av kronan är bokad om två veckor...


tisdag 22 oktober 2013

Längs en av våra vackra, norrländska skogsälvar

Jag har cyklat och bloggat om Lögdeälvsleden en gång tidigare, då var det högsommar och vi badade nästan lika mycket som vi cyklade. Att göra samma tur den 20:e oktober blir istället en tur med fler inslag av åkarbrasor, frost och snor. Icke desto mindre en fantastiskt fin upplevelse uppifrån cykelsadeln.
Bara drygt en timmes bilfärd från stan hittas denna vackra älv och led, som går genom ett landskap väldigt annorlunda än det vi hittar alldeles vid kusten. Jag är smått förälskad i de här mjukt böljande, öppna, mossiga tallskogarna som dyker upp längs leden. Andrea ledde väg mot ljuset:

Hela tiden ligger Lögdeälven på höger sida, oftast inom direkt synhåll. Ibland är vattnet väldigt nära, ibland går leden högre upp på älvkanten.

Flowet i cyklingen bryts emellanåt av de branta uppförsbackarna som man får knata uppför, men för varje backe uppåt lär det väl komma en nerför också...? : ) Lena kör först, jag kommer jagandes efter.

Och där det inte har gått att dra upp en stig har de istället byggt en trappa, men det är ju inte hinder för en Annika.

Väl framme vid Drakryggen fick vi en välförtjänt fika, kaffetermosarna och mackorna åkte fram och avnjöts till en makalöst vacker utsikt. Som sagt, naturen här är en helt annan än den som finns alldeles intill Umeå stad.

Drakryggen ja, denna smala, sandiga, rotiga nipa. Jag har tänkt på den ända sen förra turen. Då gick jag med cykeln bredvid mig nerför den första sandigaste biten, en väldigt neslig promenad men det låg över min förmåga att cykla ner i det lösa underlaget och samtidigt manövrera sig fram över de branta, tighta rotpartierna. Denna gång gick det fint att cykla nerför, men det vore ju för märkligt om man inte lyckats utvecklas såpass på drygt ett år ändå.


I nedre delen av Drakryggen vurpade jag lite halvvådligt förra gången, inte heller den passagen utgjorde något större hinder denna dag. Tvärtom - även om det är brant och löst och bakhjulet sladdar nästan okontrollerat så det kittlar i magen var det sjukt kul ändå! Tydligen åkte jag nerför hela backen med ett stort flin i fejjan.

Den här backen var förstås heller inget hinder för Cissi - nybliven världsmästare i mountainbikeorientering! Hatten av för den bedriften, bland flera andra imponerande meriter som hon kammat hem på senaste tiden.

Det här var en synnerligen vacker tur på en alldeles strålande höstdag längs en led som går längs en älv, genom en skog så vacker att det borde skrivas poesi och komponeras hymner tillägnat den. Vilken ynnest ändå, att få se och uppleva sånt här från en cykel, en helt vanlig söndag i slutet av oktober. Mmm, livet är gott!!

Martin och Jon chillar i väntan på långsammare sällskap.
Och många tusen tack till Andrea som varit så flitig med kameran och generöst delat med sig av flertalet bilder från dagen!

lördag 19 oktober 2013

Så galet fint pass i hemmaskogarna

De torra höstdagarna är ju fantastiska ur cykelsynpunkt - frasigt, frostigt och friskt! Greppet är perfekt (förutom på frosthala, lömska spångar) och luften klar och kall. Röbäck och Hässningberget erbjöd alldeles perfekt fina stigar och trots kylslagenheten och bortdomnande fingrar gav det ändå en cykellycka som höll i sig fram till kvällen. Nu ska jag krypa till sängs och drömma om morgondagens fina långtur!





fredag 18 oktober 2013

Lite jobb med kartbiblioteket

Nästan ingen cykling i veckan (än så länge, veckan är inte slut!) så jag har fått tid över till att fortsätta peta ihop lite information och kartor till min sammanställning av sjyssta ställen för MTB i och runt Umeå. Allt ligger samlat under sidrubriken Mountainbike runt Umeå i ovankant av bloggen. Eller via direktlänk här -> Mountainbike runt Umeå
Sidan är fortfarande under konstruktion, fler kartor och ställen ska till, men min förhoppning är ändå att folk som söker nya ställen att cykla på eller behöver lite orienteringshjälp kan hitta vad de söker där. Kanske att samlingen kommer utökas till att även omfatta fina landsvägsrundor och trevliga fikaställen så småningom, det kan väl bli något att pilla med under mörka vinterkvällar i så fall.


torsdag 17 oktober 2013

"Smarta" lösningar på cykeln som krånglar till det

Det är mer problematiskt än jag trott att bli av med de där &/"#3!* Elixir-bromsarna på Enduron. Nya Shimano-bromsarna ligger här hemma och bara väntar på att monteras och köras in och ge mig cykellycka, men eftersom jag tydligen inte kan tänka efter ordentligt före jag lägger en beställning så missade jag ju helt den finurliga lösningen av kombinerat broms- och växelreglagemontage på styret. Som ju naturligtvis inte är kompatibelt med något annat märke än de redan monterade. Suck. Nu går jag i väntans tider igen och hoppas få ett litet paket med nya växelreglagefästen snart nog. Samtidigt ber jag en liten bön om att det kraschade bromshandtaget kommer hålla ihop länge nog så cykeln inte blir stående helt obrukbar innan dess.

Avid och SRAM i skön symbios. 

onsdag 16 oktober 2013

Underhållning för en halvsjuk stackare

Helgen tog på och jag har varit lite småfebrig och hängig. Det suger, kort sagt. Tur det finns bra tidsfördriv att tillgå på nätet ändå, Red Bull Rampage kördes ju i helgen. Helt galet och fantastiskt underhållande!! Det ger ju lite perspektiv på saker och ting, det här är något helt annat än att själv leka sig nerför en tillrättalagd led i en bike park...
Rampage på Red Bull TV: http://live.redbull.tv/events/202/red-bull-rampage-2013/

tisdag 15 oktober 2013

Torr höst!

Det har inte slagit till och blivit en sån där riktigt blöt och kleggig höst ännu, faktiskt förvånansvärt torrt än så länge må jag säga, med några få dagars undantag. Det är ju bara bra förstås, ur cykelsynpunkt, ju längre det dröjer innan monsunregnen eller blötsnön drar in desto bättre. Torrheten gjorde Hampis och Tjälamarks hällar väldigt greppiga och mysiga, och vägen dit lika fin som alltid när det är så pass oblött.


Häll! En av flera som cyklades denna dag.

Vägen därifrån var minst lika fin den också, "blåa leden" mot Rödäng/Västerslätt/Forslunda. Skön cykling minst sagt. Fin start på veckan också.
Canyon & Scott - hur  många mil har de cyklat tillsammans i sommar egentligen? 

måndag 14 oktober 2013

Cykelfri helg med 30-årsfirande

Tog min tillflykt till annan ort inför helgens födelsedag. Kändes konstigt att åka iväg någonstans utan en endaste cykel i bagaget... Nu har jag iaf blivit 30-plussare och det känns då bara fint :)
Kollegorna på jobbet hade snidat ihop ett fint överraskningsfika också, eller vad sägs om denna cykeltårta? Lika god som snygg! 


torsdag 10 oktober 2013

Motsatsen till en fikarunda

Det är väl ingen hemlighet att jag gärna cyklar med en kaffetermos i ryggan och allt som oftast håller ett tempo därefter och istället är ute rätt många timmar i stöten. Men nu är det ju så att 1) det börjar bli alltför kallt för att det ska vara mysigt att slå sig ner med kaffemuggen i skogen samt 2) vardagarna erbjuder sällan så mycket tid som krävs för en riktig fikatur. Alltså fick det bli ett pass vid lunchtid, utan rygga, utan kaffe, med kort om tid och hetsigt sällskap. Drygt en timme med hög puls och en andningsfrekvens typ hyperventilering var det som erbjöds idag. Det är så sjukt jobbigt när det gör så ont, men man absolut inte vill släppa hjulet man har häng på. Jävla brudar till att köra så fort - tack för den genomköraren Annika och Andrea!

En av djävulskt många rötter i Gammliaskogen. 

tisdag 8 oktober 2013

Tjoho!! Adrenalinkick på hemmaplan!

Spanade in ett fiiiint trädropp på Bräntberget senast, men avsaknaden av riktiga skydd och en stadig hjälm stoppade mig då. Idag for jag dit med Annika och DH-munderingen för att kunna satsa ordentligt utför den branta lilla kullen.
Vi rekade ansatsen och landningen och tänkte att det här kommer nog gå fint, bara man får farten med sig genom kurvan just innan. Och det var verkligen så att farten är nyckeln till en säker luftfärd, med för låg fart är risken för stum framhjulslandning överhängande som någon (inte jag) fick erfara. Mitt sällskap var dock tuff nog att genast försöka igen och då gick det bättre. Betydligt mycket bättre!


Det gick som inte kväva ett litet glädjetjut första gången jag for ut över kanten. På ett sätt är det så väldigt tokigt att flyga genom luften på en cykel, men kicken man får alltså - underbar! Det är beroendeframkallande, på riktigt. Tror det blev fyra vändor utför droppet, sjukt kul bygge!!

Tjohooo!! 
Antalet höjdmeter är fortfarande lite futtigt, men det tar mindre än 10 minuter att cykla till Bräntis. Det får duga som hemmabana och det finns potential för fler roliga leder nerför kullen. Kul att det finns eldsjälar som kan starta upp och genomföra såna här projekt.


söndag 6 oktober 2013

Säsongsavslut för DH i Bygdsiljum

Idag var sista söndagen som bike parken i Bygdsiljum höll öppet för i år. Kanske blev det årets sista dos av liftburen utförsåkning? I så fall kan man ju lugnt säga att det inte kunnat bli en bättre avrundning av säsongen, bland gamla och nya cykelvänner blev det hela en riktig kanondag!
På berget återfann vi också gamla och nya bekantskaper. Utöver de sen tidigare befintliga lederna har en helt ny röd led uppstått sen senaste besöket: Moskito, en smal och ganska stökig historia som skulle kräva en hel del inåkning för att kunna tas med någorlunda fart. Gamla fina Mossen hade också fått en ordentlig ansiktslyftning med en läcker träkonstruktion á la hängbroar mellan plattformar uppe bland trädstammarna. Mycket snyggt!!




I Banan fanns förstås alla roliga hopp fortfarande kvar. Det går inte att åka nerför leden utan att emellanåt le stort eller rent av tjoa glatt när man tappar markkontakten och det rusar adrenalin genom varenda del av kroppen.




Alltihop vackert inramat av sprakande höstfärger. Mmm, det var en fiiiin dag det här!!


Fin var min Enduro också, vackert röd mot den gröna mossan. Underbara cykel, som skänkt mig så mycket åkglädje under sommaren! Rött brukar väl vara kärlekens färg sägs det? Det stämmer då väldigt bra i det här fallet :)

fredag 4 oktober 2013

Jagandes ett energiknippe i Gammlia

Passet kallades "High quality lunch today" på FB och det var verkligen högkvalitativt! Jag fick återigen chansen att jaga bakdäcket på en färgglad och sprättig Stumpjumper, eller var det kanske Andrea på Stumpyn som var den mest färgglada och sprättiga? Hur som helst fick jag slita lika ont som vanligt för att hänga på, den här gången uppför och nerför Gammlias snirkliga och (fruktansvärt) rotiga stigar. Sjukt roligt cykelpass och livsandarna håller fortfarande flaggan högt i topp många timmar efteråt. Högkvalitativt var ordet.

Specialized Stumpjumper
vs
Specialized Enduro

torsdag 3 oktober 2013

Vacker skogscykling

Färgsprakande! Sådan är skogen just nu. Oerhört vackert. Vet inte om sångsvanarna som gled omkring på Grössjön är medvetna om naturens skönhet i dessa dagar, eller om de helt och hållet bara fokuserar på sin pågående/kommande resa söderut.
Till min stora förvåning var stigarna vid detta halvträsk snudd på snustorra, hade väntat mig mer av gyttjebrottning på två hjul, men icke. Det har väl varit en relativt torr höst hittills. Just denna dag sken t.o.m. solen - perfekt för att packa med sig en kaffetermos på turen. Fler såna här dagar tack!!




tisdag 1 oktober 2013

Hängde i gymmet en kväll

Kände ett sug efter träningsvärk, gick till källargymmet en sväng. Gick loss på hantlar, skivstång och kablar - alldeles ensammen i gymmet och med skitmusik strömmandes från stereosystemet (måste komma ihåg att ta med egen, vettig(!) musik nästa gång). Har tappat en del överkroppsstyrka över sommaren, men inte så mycket som befarat. Det borde gå fort att ta igen om det bara går att få rutin på styrketräningen igen.
Lite av den tappade styrkan ligger nog i den lilla viktnedgången som smugit sig på under sommarens überaktiva månader och allmänt slarv/tappade rutiner runt matintaget. Har ju skrivit tidigare om hur viktigt det är balansera upp förbrukningen med energiintag för att må bra och få resultat av träningen, men ändå är det periodvis svårt att hålla i strukturen runt det hela. Nåja, aldrig för sent att ta sig upp på rätt spår igen och de flesta dagar går det faktiskt okej.
Får se om det går att biffa till den här lite spensliga cykelkroppen över vintern ; )

Och träningsvärken då? Jodå, den har kommit - med besked!!