torsdag 31 januari 2013

Vad driver mig till träning...?

Inte lätt att vara cyklist i det här landet i dessa tider. Vintern verkar vara svår för många, det märks på flera håll; de glesnande leden av vardagscyklare på cykelvägarna, fler cyklister i spinningsalen, allmänt småtjurigt på nätets cykelforum, inlägg om cykelsaknad och motivationsproblem på olika bloggar, utmaningen om 50 cykelpass/100 dagar för att locka folk upp i sadeln årstiden till trots.

Vars står jag i allt det här då? Nog för att jag inte har mycket till övers för vintern, men det har inte gått ut över träningen direkt. Har dragit ner lite på cyklandet till förmån för kompletterande styrketräning bara, men det är fortfarande cykelpassen som lockar mest, även om många av dem körs inomhus. Frågar ändå mig själv var motivationen kommer ifrån, och det gör andra också - stod mer eller mindre svarslös häromdagen när jag fick frågan hur jag kan tycka det är kul med spinning i synnerhet och hur jag orkar träna så mycket i allmänhet. "Det är väl kul... bra träning... det är skönt att träna." Nåt sånt fick jag väl ur mig. Men är det verkligen hela min motivation det? Att det är kul och skönt, är det all motivation som behövs för att dra ihop 43 timmar träning under en kall vintermånad?
Nej, det måste ett finnas ett kraftigare underliggande driv någonstans. Ett driv som inte lätt låter sig omsättas i ord. Jag siktar inte på att tävla i cykel, men jag undrar om det inte är en sorts tävlingsinstinkt som slår till ändå? Inte en instinkt som frammanar lusten till att cykla med nummerlapp och jaga andras ryggar då, snarare en vilja att slå mig själv. Bli starkare än den jag var förra året, förra månaden. Att bli bättre än jag någonsin tidigare varit, någonstans där finns det grundläggade drivet som tar mig igenom pass efter pass. Fast det låter lite wacko, inte direkt ett svar man drar fram när någon frågar om träningen i största allmänhet, så jag fortsätter nog att svara att det är kul, att det känns bra, att jag mår bra av det. För det är ju helt och hållet sant det också, bara inte hela sanningen.

tisdag 29 januari 2013

Shortsväder!

Det slog om till blidväder såhär i slutet av januari. Lite onödigt kan tyckas, blir ju bara modd och slask av allt då. För man kan väl aldrig våga hoppas på att det är våren som är på gång...? Nä, tänkte väl det.
De fina skoterstigarna har blivit tungtrampade och sliriga, det gällde att hålla sig till ett jämnt och fint rundtramp hela tiden, minsta lilla ojämna tryck gjorde att bakhjulet spann ner sig i lössnön. Man slapp då frysa iaf, 0-gradigt känns t.o.m tämligen bekvämt efter denna långa period av betydligt lägre temp.
Fanns det nånting kvar i kroppen efter gårdagens urladdning då? Nja, det var dåligt med det, men det var kul att komma ut på cykeln en sväng ändå.

Triss i träning och nytt PB

Löpning, styrketräning, spinning. Jag lyckades klämma in tre väldigt olika pass denna måndag (som i skrivande stund blivit till tisdag).
Löpningen var lika kort som plågsam. Öppnade i ett idiottempo i medvind, vilket förstås straffade sig kort därefter när motvinden som drog med sig piskande små isbitar skulle mötas. Försökte ändå ligga på så gott det gick för att få plågan bortgjord som snabbt som möjligt, tempot i snömodden var dock inte alltför imponerande.
Styrketräningen var trevligare. Hade sällskap av bästa påhejaren och vi hade bestämt att vi skulle köra tungt idag, färre reps, högre vikt. Började med bänken där det blev ett par 3-reppare på 40 kg (aldrig kört på högre än 35 tidigare), så nytt personbästa där då. Hade inte trott min beniga överkropp med de långa aparmarna skulle palla det. Det följdes av några set chins, dips, rodd och allmänt plågande av magen.
Följde upp direkt med ett toksvettigt pass spinning. Fullt ös från början till slut. Intervaller, tempo, ståendes och sittandes. Jobbigt som tusan, men otroligt skönt, till skillnad från löpning som bara är jobbigt.

Tre olika och väldigt intensiva pass.
Undrar hur kroppen kommer kännas imorgon (eller ja, senare idag blir det väl)?

lördag 26 januari 2013

Mysrunda i fullmånssken

Det blev ett till pass idag. Nog för att intervall-4:orna i morse var jobbiga, men de mättar inte cykelsuget, inte på långa vägar. Jag ville ut i friska luften en sväng också, passa på att köra de snabba & hårda stigarna på Gammlia innan snövädret drar in.
Mestadels blev det fincykling, låg inte på så hårt uppför, satsade mer på att ladda utför. Men jag är allt lite orolig för min bakdämpare, den är så hårt pumpad att det nästan är obekvämt att trampa stig, samtidigt går den igenom hela slaget och bottnar rätt hårt när jag satsar över även väldigt små hopp. Känns som den är riskzonen för att paja igen om det ska vara på det här viset. Får testa om det kanske går att laborera med returen på nåt sätt för att få den att lira bättre?

Hur som helst, det blev en fin och mysig runda. Fullmånen lyste så starkt att det rentav gick att cykla utan lampor om man så ville. Ytterligare positivt var att jag mötte två hundägarekipage som hälsade väldigt glatt, om än förvånat, när vi möttes. Det är inte alla gånger folk i den där skogen blir så särskilt glada över oss cyklister där.

Bra cykellördag det här och jag kan lägga till pass nr.15 och nr.16 i jakten på de 50 passen innan 11:e april.

Lördagswatten

Pust, stånk, stön. Sjukt jobbig inledning på lördagen. Efter vilodagen igår hade jag liksom inget val, det var dags att köra hårda intervaller igen, de gamla klassiska 4x4 den här gången. Sprängde mig förra gången när jag körde 260 W, så jag siktade lite lägre nu - 240-250 W typ. Det blev inte helt stabilt eftersom Wattcykeln hackade en del men pulsen gick då upp som den skulle i alla fall.
Det var mer plågsamt än vanligt i och med träningsvärken som hänger kvar från benpasset i torsdags, både fram- och baksidorna ömmar ordentligt. Fick försöka bortse från det under de där 16 minuterna av hårt jobb, nu efteråt slår det dock tillbaks, kan knappt resa mig från stolen. Känner mig som närmare 89 än 29...


fredag 25 januari 2013

50 cykelpass på 100 dagar

Sett att det skrivits lite om det här och där på olika bloggar. Mikael Karlsson var den som drog igång det, 50 cykelpass under årets 100 första dagar lyder utmaningen. Klart man kan sitta ensam och räkna på sina pass om man vill, annars så kan man joina Facebookgruppen för att få pepp och inspiration från andra som envist cyklar mtb, cross, trainer, spinning eller annat i denna kalla, mörka vintertid.
Det blir en liten extra motivation att ta sig för att hoppa upp i sadeln åtminstone varannan dag. Än så länge har jag kört 14 pass enligt räkneverket på Funbeat, ligger hyfsat i fas med andra ord. Imorgon har jag tänkt att det ska stå 15.


torsdag 24 januari 2013

Galet fin vintercykling

Lägg ihop sol, klarblå himmel, kritvit snö, skoterspår, mountainbike och addera till slut en cyklist. Så fin var min dag idag. Hur var din dag?
Skoterspåren vid Gimonäs/Grössjön som inte gick att cykla pga drevsnö för några veckor sen har packats till, jag fick tips om att det möjligen kunde vara fint att cykla där nu. Det var det!
Autostrada över myren.
Bitvis var det jättehårt underlag, bitvis lite slirigare och mosigare. Överlag kul ändå och lite halvsvettigt av frostlagret på ryggen att döma.
Solen är fortfarande lite trött och har svårt att jobba sig upp över trädtopparna. Där det blev öppningar i skogen, som vid Grössjön, sken den dock glatt och starkt.
För att vara vintercykling så var det himla fint idag. Saknaden efter rotiga stigar och hala spänger känns inte fullt så stark efter en sån här runda.


Jag körde in på skoterspåren mellan Carlshem och Tomtebo, följde sen spåren i kraftledningsgatan till Yttertavle och tog samma väg tillbaka. Spåret längs östra sidan Grössjön var lite för löst för att cykla.

onsdag 23 januari 2013

Jobbar på styrkan

Låter benen vila ett slag, kör två dagar med bara överkroppsträning nu - därav en liten bloggtorka på cykelfronten. Återkommer framåt helgen med mer cykling!

I brist på annan bloggsysselsättning så har jag lagt till en ny flik i menyraden här ovan "Om mig". För den som surfar in här och undrar vad jag är för en filur förutom att jag cyklar mycket.

tisdag 22 januari 2013

Nattbloggning om spinningben

Här sitter jag och häckar framför datorn mitt i natten. Tittar på pulskurvan från måndagens inomhuscykelpass istället för att sova. Det gör ont i benen nu alltså, det brukar det inte göra efter spinning. Å andra sidan brukar jag heller inte lägga in ett 16-minutersblock med totalmosning som gränsar till väggning. Siktade egentligen på tröskeln men hamnade en bit däröver, det tog på. Det här vill jag inte göra om på ett tag. Fast samtidigt... den kicken som kommer när man sliter som värst, när syran börjat bränna, andningen är tung, svetten svider i ögonen, många mentalt tunga minuter återstår till vilan och man känner ändå att benen ÄR starka, de orkar trampa runt det tunga motståndet, pulsen ligger hyfsat stabilt och hjärnans gladhormoner löper amok. Typ runner's high på en spinningcykel. Den kicken, den känslan, kommer snart nog locka mig tillbaks till cykeln igen. Ska dock vara snäll mot benen och låta dem vila en dag eller två innan dess.
16 svettiga minuter i ett diagram.

söndag 20 januari 2013

En glad snabbtur i gnistrande snö

Måste förstås testa den nyservade gaffeln i skarpt läge, jag drog till skogs med hojen och testade varenda utförslöpa som Gammlia-skogen har att bjuda på. Stenhårda stigar och total frånvaro av promenister gjorde att jag kunde stå på rätt ordentligt - cykeln inbjöd verkligen till det! Ty vilken skillnad det blev efter rengöringen och oljebytet! Har trott att det varit vinterkylan som gjort att fjädringen känts seg och okänslig, men nej, det var en service som behövdes. Jag blev som nykär i cykeln, det är ju såhär den ska vara liksom.
Snön gnistrade i kylan, otroligt vackert och eftersom jag inte var ute längre än en timme hann jag heller inte börja frysa. Det blev helt och hållet en runda i glädjens tecken. Tänk, det hade jag då aldrig kunnat tro att jag skulle tycka om en kall söndagkväll i januari.

Liverapport från innanmätet av en gaffel

Jepp, lätt kaosartad situation just nu. Men jag tog mig in i gaffeln till slut, fick shoppa loss på Jula först bara. Hollow bottom fork legs är lite krångligt i överkant må jag säga. Tacka vet jag den gamla Reba:n där alla skruvar och muttrar satt lättillgängliga på utsidan.
Det var på tiden att jag tog isär SID:en, ytterbensoljan var en smula grisig, för att uttrycka det milt. Vårda era gafflar säger jag bara! Det blir billigare i längden om inte annat och cykelupplevelsen trevligare.

lördag 19 januari 2013

Svärord från cykelverkstan

Tänkte äntligen ta mig för en liten gaffelservice, förmodligen en väldigt välbehövlig sådan, ty jag har ännu inte servat SID-gaffeln på Canyon:en - trots att den gått ett antal mil detta år i min ägo. Men naturligtvis så skiter sig allt innan jag ens kommit in i gaffeln, Rockshox har inte direkt haft servicevänlighet i åtanke vid designen (nej varför ska man försöka utgå ifrån de verktyg som folk vanligtvis har liggandes hemma? Befängd tanke!). I kombination med mitt episkt korta tålamod vid cykelmek så blev det att allt numer ligger i en kaotisk hög i "cykelverkstan" och jag lär besöka Biltema imorgon och se om de möjligen har något som kan vara till hjälp. Less jag blir...


fredag 18 januari 2013

De långa träningspassens dag

Blev en riktig rivstart på dagen, en timme efter uppstigning så intogs gymmet på IKSU tillsammans med bästa träningspepparen Annika. Vi körde ett ordentligt överkroppspass, flera övningar per muskelgrupp och efter drygt en och en halv timme var vi rätt möra. Ett sjukt bra pass sådär överlag, det går alltid att krama ur lite extra när någon står och hejar på. Det blev några nätta och fina ökningar både för bröst, rygg, axlar och armar. Prima start på fredagen!

Den sena eftermiddagen satt jag sen i spinningsalen, tre pass med rätt så trötta ben som ändå kunde leverera ett visst tryck i pedalerna. Cykelbenen är inte sådär jättepigga efter arbetsveckan har jag märkt, många timmars stå och gå varje dag sliter en del. Inte så mycket att göra åt dock, får försöka ta det i beaktande vid träningsplaneringen bara.

Inför kommande dagar hoppas jag på mer humana temperaturer, de senaste dagarnas -20°/-25° är INTE okej någonstans. Det ligger bortom min gräns för inbjudande cykelväder.

torsdag 17 januari 2013

Tandrehab 2½ månad senare

Tänk vad tiden går, 2½ månad sen vurpan med de förlorade tänderna nu. Idag var tredje besöket hos tandläkaren, ett inte alltför trevligt sådant. Jäkla tortyrredskap till verktyg de använder alltså. Typ: "Oj då, gör det ont när jag petar med den här sylvassa kroken nere i tandköttet?" "Aaah!" Och så fortsätter petandet ändå...  Sen har de mage att ta betalt för det också.
Hur som helst, tänderna verkar efter omständigheterna hyfsat levande och friska. Det som återstår är väl det kosmetiska då, han sa något om en krona på den tand som ännu inte är uppbyggd till full höjd (bild på den finns i annat inlägg) samt lite färgjusteringar av den andra lagningen. Nu ska försäkringsbolaget kopplas in eftersom dessa behandlingar måste godkännas av dem i förväg.
Utdragen historia det här, tror nästan det hade varit enklare att bryta en arm eller nåt. Får sikta på det nästa gång istället.

tisdag 15 januari 2013

Kör väl ett dubbelpass då

Händer inte så ofta nu för tiden att jag kör dubbelpass, har jag blivit lat kanske? Just denna tisdag blev det ändå av. Snörade på löparskorna direkt efter frukost och joggade en 5 km-runda. Tiden blev inte så bra, borde kunna bättre och ändå kändes det bitvis alltför tungt. Kanske för att det var 6:e dagen på rad med någon form av benaktivitet och löptekniken är som bortblåst efter 4 veckors uppehåll. Ska ta nya bättre tag en annan dag.

Pass 2 fick bli styrketräning. Överkroppsstyrka. Så innan dagens slut fick sig hela kroppen en genomkörare, skönt! Och desto skönare blir morgondagens schemalagda vila. Den får nog klassas som tämligen välförtjänt.

måndag 14 januari 2013

Det här är fortfarande en cykelblogg!

Lågsäsong för cykling på många bloggar nu, av förklarliga anledningar förstås, det är mycket skidåkning och trainernötande istället. Och jag ska väl inte kasta bäver i trähus heller, det blir inte så många cykelinlägg i veckan här heller numer. Idag var jag dock ut en sväng med Canyonen! "Suck it up din fryslort" tänkte jag, sen gav mig ut i -15 och strålande solsken.

Gammlia-stigarna håller otroligt bra kvalitet nu, riktigt stenhårda och väl tillkörda. Trist nog ska det snart komma mer snö, så man får passa på innan underlaget blir för löst och mosigt igen.

En liten färgklick bland allt det vita. 

söndag 13 januari 2013

Gymhelg

Den som vill se gnistrande vackra vinterbilder med träningstema får surfa vidare till någon annans blogg, för här har det endast tränats inomhus i helgen! Jag har inte velat sätta mig på en cykel i den här kölden, IKSUs gym kändes som ett hundra gånger bättre alternativ.
Körde styrketräning igår där jag lade mest kraft på böj och mark. Stora, tunga övningar - jag gillar't! För att få cykelliknande träning blev det spinning idag.
Ett pass där jag ovanligt nog inte hade en specifik tanke för träningen i förväg, annat än att köra rätt hårt. Det blev mycket random pulslek i den första delen, men sen landade ansträningsnivån på tröskeln och jag körde på under den sista halvtimmen med relativt jämn ansträngning på 88-90% av HRmax. Ingen nära-döden-upplevelse men flåset fick jobba lite. Skönt sätt att runda av en vecka som faktiskt varit rätt lugn ur träningssynpunkt. Nästa vecka får jag allt ta och lägga in ett antal hårdare pass, så man får känna att man lever!

fredag 11 januari 2013

Storklinga ut, bash in

En liten modifiering av cykeln. Storklingan har sen länge sett bedrövlig ut, många tänder är mer eller mindre borta efter ett otal stenkontakter - så varför inte skruva dit en bashguard istället? Inte som att storklingan behövs under stigcyklingen ändå. Fick en bash som väl egentligen är lite för stor för de klingor som sitter där nu, men tanken finns på att byta ut mellanklingan till en snäppet större.
Hur som helst, nu sitter bashen på plats.
Sen tänkte jag mig en cykeltur, tänkte kolla några skoterspår och stigar som brukar kunna vara cykelbara ibland på vintern. Idag var inte en sån dag dock. Överlag var det en riktigt ovärd cykeltur, lessnade efter bara 40 minuter.
Igendrevade skoterspår på en myr går inte att cykla på.
Körde en vända pushbike på Carlshemskullen för att få åtminstone lite spänning idag, snön var spårig och greppet halvtaskigt så jag fick min spänning i utförslöpan om än bara för typ 15 sekunder, kullen är liten. Blev inget höjdarpass, hoppas på roligare cykling nästa gång.

torsdag 10 januari 2013

Winter Wonderland

Försöker spana efter någon form av vårtecken, men det är lika naivt som lönlöst. Midvintern håller ett fast grepp. Samtidigt är det sådär nästan löjligt vackert med all snö som klistrar sig fast på varenda på liten gren i skogen. Det är vitt, vitt, vitt - överallt!
Tog en tur på skoterstigarna i Gammlia igen. Det var både fint och jobbigt, som det ska vara med andra ord.
Så himla bra att de där stigarna körs upp, så man inte helt glömmer bort hur man cyklar. Idag såg jag spår efter en annan cyklist och jag vet att det är några fler som också uppskattar den här möjligheten till skogscykling vintertid. I brist på barmark och riktiga stigar så duger det här riktigt bra, ett klart roligare alternativ än att bara cykla på isiga vintervägar under utepassen.

onsdag 9 januari 2013

Vilodag på riktigt

Typiskt, en solig och kanonfin vinterdag med nysladdade skoterstigar i Gammliaskogen - och så har jag inte tid att ta ut cykeln! Attans! Tror dock inte att kroppen klagar nämnvärt över vilan, får ta och plåga den en annan dag istället. Idag är det mer innehållet innanför pannbenet som får arbeta snarare än pannbenet i sig, för ovanlighetens skull får man väl tillägga. Men men, det är nog bra att alla delar av kroppen utmanas emellanåt. Förhoppningsvis blir utkomsten av dagens "slit" i slutändan något väldigt bra ändå.

tisdag 8 januari 2013

"Vilodag"

Efter intervaller kommer distanspass, för med halvtömda depåer blir uthållighetseffekten bättre under de längre och lugnare passen. Hårdkörningen i söndags följdes därför av måndagens "distanspass" där jag inte rörde mig en meter men ändå lät benen driva runt pedalerna i 3 timmar. Jag vet att det finns de som kör långa distanspass utomhus även denna årstid här uppe, men nä, jag är inte gjord av det virket. Jag svettas hellre inomhus i +20 grader, hur monotont det än må vara att sitta på spinningcykeln, lyssnandes på menlös topplistemusik och bara mala på.

Idag får benen en chans att fyllas på med nya och fräscha krafter, passar på att köra lite överkroppsstyrka istället. Typ en vilodag alltså, åtminstone för halva kroppen. Får se hur många nytillkomna nyårslöften man måste trängas med i gymmet idag...

söndag 6 januari 2013

Så kräks man nästan på en Wattbike

Söndagar inbjuder oftare än andra dagar till hårda intervallpass. Så även denna söndag. Det är något särskilt med de där tidiga helgmorgnarna på IKSU, när det är lugnt och luftigt, gymmet är glest befolkat, Wattbiken står ledig i väntan på dagens första cyklist, frukosten ligger stadig i magen redo att omsättas till arbetsenergi - om man nu lyckas behålla den i magen vill säga.
Kort och hårt var det som gällde idag. 1-minutare på max med hög kadens. I vanlig ordning tackar hjärnan för sig när mjölksyran stiger och jag hade ingen aning om hur många intervaller det blev förrän jag tankade över pulsdatan till datorn. Körde lite trevande de första två intervallerna för att hitta rätt inställningar på cykeln sen var det bara att mata: 8 intervaller på ~340W. 8 stenhårda minuter. 8 brännande minuter. 8 minuter där det nästan vände sig i magen av all mjölksyra.
Jag vet inte om man får kalla ett sånt här pass för skönt egentligen, men det är onekligen något tillfredsställande över upplägget.
Avslutade testcykelsessionen med 1x20 min på ~170W. En bit under där jag tror min FTP ligger.
Och därefter: ett spinningpass, bara för att få lite stående lågkadenscykling även denna dag. Benen var med mig hela vägen, kände mig i bra form idag. Inte alla gånger man har den känslan i kroppen, men det är skönt när den finns där, att få känna sig starkare än någonsin, vilket Watt-siffrorna skvallrar om att jag är.
Söndagsintervaller är verkligen min grej.

fredag 4 januari 2013

Vilket mörker

Missade dagsljuset idag, kanske råkade blinka just när solen gjorde sin korta visit för dagen. Då är det tur att jag har två stycken Made in Asia lyser-starkt-som-tusan-lampor att ta till, de kan omvända även den mörkaste kvällen till ljus dager i skogarna.
Spanade först runt lite i skogskanterna vid stadens gränser, men det verkar inte som att folk börjat på att plocka ut skotrarna ännu? Där det brukar finnas skoterleder fanns på sin höjd ett skidspår och spår efter enstaka fotgängare, det blir inga cykeldugliga stigar av det. Alltså blev det Gammlia igen, där det körs upp stigar med just skoter. Får se om detta blir vintern då jag till slut lär mig hur det där stignätet hänger ihop...

torsdag 3 januari 2013

Gammlia levererar

Slasket blev till is, skoterspåren har frusit på. Fina förhållanden för lite mountainbike med andra ord, årets första cykelrunda. 9 minusgrader är lite småkyligt, men det var sol i alla fall! Skoterspåren bar hyfsat bra, fast det var lite småknöligt där promenister lämnat djupa fotspår efter sig. Det blev en del vevande på lillklingan för att ta sig fram bitvis, så det gick inte särskilt fort - det spelar dock ingen roll, det var kul bara att ta sig ut en sväng.


Avslutade med en snabbis runt Nydalasjön för att pressa benen lite extra i solskenet. 

onsdag 2 januari 2013

2013...

Nytt år, är det dags att skriva om årets första träningspass då? Det körde jag förstås redan igår, ett styrkepass i gymmet. Rodd, pressar, chins, dips och min nya favorit marklyft. Ökade på vikten lite till och jag undrar jag... ska det gå att få upp 100 kg inom några månader månntro?
Årets andra pass har jag ännu inte kört, vilodag idag - måste pyssla med annat så det blir ingen tid för träning. Om det blir köldgrader så det här slasket tar och fryser ihop så hoppas jag kunna köra MTB imorgon.

Annars vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på under 2013. Brukade ha som träningsmål att träna minst lika mycket som föregående år, men det känns som ett rätt hopplöst mål i år. Räcker det kanske med att bara sikta på att ha kul på cyklarna? Mosa på med tuff grundträning under vintern för att sen kunna släppa loss till sommaren, vilka äventyr det nu kommer bjudas på då... Kanske lite mera downhill och lite mera fjäll? Det är ditåt drömmarna går åtminstone. Klart är iaf att det blir ännu ett år i cyklingens tecken!