fredag 31 augusti 2012

Cykelmek och spinning

Gick här i väntans tider då Postens trackingtjänst avslöjat att jag hade ett paket på ingång under dagen. Till slut dök det upp med bike-discount som avsändare. Innehåll: en ny Deore XT bakväxel! Den gamla var sned bortom all räddning så för att kunna cykla i helgen behövde jag verkligen den nya.
Innan jag tog itu med mekandet så for jag till IKSU för att köra ett inomhuspass, ty regnet öser ner. Det går långt mellan gångerna jag kör spinning nu, men det är som ändå skön träning. Sjukt varmt i salen dock, även fast det var ett kort pass hann det bildas en stooor svettsjö under cykeln. Mysigt värre.

Hög på endorfiner och på gott humör inleddes operation växelbyte. En bra stund senare pågick fortfarande meksessionen men humöret var rätt långt ifrån gott... Hur svårt ska det behöva vara att justera in en bakväxel?! Att byta modell på växeln gjorde nog inte saken lättare, gick över till en kortare cage för att förhoppningsvis minska risken för att slå i den fler gånger, vilket även gjort att jag kan korta kedjan en del. Men utväxlingsomfånget på Canyon:en gör att det blir en dans på marginalerna huruvida det ska funka eller inte, saknar nog fingertoppskänslan för att kunna pricka in de rätta inställningarna. Med min mentala hälsa i åtanke ids jag inte skruva mer idag trots att växlingarna inte sitter klockrent, det får duga att köra på det här under morgondagens äventyr. Ett äventyr jag hoppas att jag överlever...
Gammal, skev och repig vs ny, fräsch och glänsande.

torsdag 30 augusti 2012

Återhämtningspass utan vare sig syra eller puls

Jag vet inte om det här med återhämtningspass fyller någon egentlig funktion, men även med trötta ben så är det skönt att ta ut trampcykeln en sväng. Höll mig med god marginal långt under mjölksyratröskeln och tog det så lugnt att det knappt gav utslag på pulsklockan ens. Ett riktigt myspyspass. Om det har en gynnsam effekt på återhämtningen efter de senaste dagarnas tuffare pass är det en bonus, fokus idag låg mest bara på att komma ut en sväng för att det är så kul att cykla.

onsdag 29 augusti 2012

Lika bra att mosa på

Vad gör man efter fyra dagar av rätt så hård träning? Vilar är väl det vettigaste svaret, men icke, det blev ännu en happyride i Röbäcksskogen istället! Tekniskt, bökigt, halkigt och med en bakväxel som efter ett tag började göra ungefär tvärt emot vad jag ville. Ordentligt uttröttande och jag känner mig helt söndermanglad. Det var skönt ändå att få krama ur det där sista som fanns i benen, ju mer man tröttar ut dem desto starkare kommer de bli. Så småningom iaf, just nu känns de som raka motsatsen till starka.
Samling vid (cykel)pumpen.

tisdag 28 augusti 2012

Hopp, lek och högpulspass

Kvällens träning blev en blandad kompott. Först lite hopp, lek och tekniska klurigheter i den lilla, lilla Sofiehemsskogen. Det var nästan så det var trångt att vistas sju cyklister i den skogen på en och samma gång. Sen när mörkret började falla blev det lite väl svårt att ta sig an utmaningarna där, så det blev cykellampor på och så en snabb pulshöjande runda på stigarna runt Nydalasjön.
Ett par bilder från kvällen.



Om någon vill prova på teknikträning i Sofiehemsskogen så kan jag rekommendera ungefär den här rundan:

måndag 27 augusti 2012

Grusvägsrally med hybriden

Hybriden, denna bland cyklister så bespottade tvåhjuling. En kompromiss av allt utan att vara bra på något brukar det heta. Ändå har jag en sån i min ägo :) Idag låtsades jag att den var en CX och drog iväg ut på skumpiga och leriga grusvägar. Den erbjuder inte riktigt samma komfort som den heldämpade mountainbiken, trodde att tänderna skulle skaka sönder och jag fick domningar i händerna av den tvättbrädeliknande vägen. Inte bara händerna som domnade bort förresten...
Riktigt ruggig höstkänsla ikväll, bara 8 grader varmt, 5-6 m/s från norr, skymningen sänker sig redan vid halv nio-snåret och även om jag försöker blunda för det så är det rätt uppenbart att naturen börjat skifta färg. Den somriga grönskan är snart ett minne blott.
3.5 mil fick räcka för ikväll, så kul var det inte rejsa efter grusväg - även om det rullade på i riktigt god fart när den där nordanvinden låg rakt i ryggen.


Mekaniska problem

Den icke så roliga baksidan av cykling. Grejer går sönder om man är oförsiktig och/eller klantig. Planterade bakväxeln i ett stenröse för ett tag sen, den blev sned men rent funktionellt gick det att rädda upp med ett sedan tidigare tillskevat växelöra. Ett riktigt fulmek, dömt att inte hålla alltför länge.

Därefter har det blivit någon ytterligare stenkontakt för bakväxeln och nu måste jag inse att det är kört. En ny bakväxel måste till. Skönt att euron är billig nu, om man ska se något positivt i det hela.


lördag 25 augusti 2012

Vars leder de okända småvägarna?

Alla små vägar och stigar man far förbi utan att någonsin titta närmare på dem - vars leder de egentligen? Kollade lite närmare på ett par av dem idag. Ur MTB-perspektiv var det inte mycket att ha, men man får se nya grejer.
Som ett märkligt ruckel ute i skogen.

Eller en fin utsiktsplats där man kan spana ut över Umeälven.

Denna soliga lördag gick helt och hållet i skogens tecken. Efter cyklingen blev det en svampletartur, inte särskilt lyckosam men det blev åtminstone en burk med gulingar till slut.

fredag 24 augusti 2012

Detta gör man en regnig dag

När det regnar kan man...

...stänga in sig i verkstan och meka lite med cykeln. Byta styrstam t.ex., till en smidig liten grej på bara 50 mm. Min förhoppning är att den lätt nervösa XC-cykeln ska bli lite stabilare nerför.


...grundligt testa nya Funbeat Analytics och sammanställa de senaste årens träning på olika sätt.
Summering av all slags träning 2009-2012.

Jämför förra årets cykelträning med årets, spinning inkluderat.

Har lite svårt att bestämma mig för om spinning kvalificerar sig som cykelträning eller ej.
Det blev ganska många timmar i IKSUs cykelsal under ffa vinter & tidig vår. 


...kolla Chris Akriggs senaste cykelfilm. Makalöst läcker cykling!!


Through the mill from chris akrigg on Vimeo.

torsdag 23 augusti 2012

Med trötta ben...

Det lät som en bra idé att följa upp gårdagens ride med ännu en tur idag. Alla kroppsdelar var inte riktigt med på noterna dock, de ack så viktiga benen var mer än lovligt tröga när Grössjöns rotmattor och stenskravel skulle angripas. Det blev ett tufft pass, men det är skönt att köra sådana ibland också.
Vi körde dessutom under lite tidspress, det är slut på de ljusa sommarnätterna så när skymningen faller blir det mörkt på riktigt. Inte riktigt läge att dröja sig kvar i skogarna alltför länge alltså. Jag ser fram emot att få köra pannlampsturer framöver! Men just idag var ljuset med oss till turens slut, vi kom ut ur skogen just som solen sjönk under horisonten.

onsdag 22 augusti 2012

Kvällens Happyride

Så var det dags för en happyride igen, alltså en runda med folket som hänger på happymtb. Tavelsjöleden till Hamptjärnsberget är en sträcka som alltid funkar och som alltid är kul! Extra kul blir det när benen känns sprättiga och cykeln beter sig ovanligt följsamt :)

Det blir förresten ett trôkinlägg utan actionbilder idag, kameran fångade bara några blurriga figurer till skogs. Så i brist på bildbevis så får ni helt enkelt tro mig när jag säger att det var ett grymt bra pass med massor av pepp, en hel del hets, tekniktipsen haglade och svetten rann.

Sen kan man fråga sig... hur kan man vara ute på ett cykelpass i 3.5 timme men ändå bara få till 1h 50min aktiv cykling?

tisdag 21 augusti 2012

Knäskydd vid stigcykling?

Knäskydd, armbågsskydd, ryggskydd, smalbensskydd, hjälm, hjälm med käkskydd, nackskydd... Produkterna finns där ute - men vilka ska man ha för stigcykling? Ska man se ut som en stormtrooper för att vara på den säkra sidan eller är den outfiten reserverad för DH-cyklisterna enbart? Det finns väl inga rätt och fel egentligen, men debatten blossar upp på cykelforumen ibland och jag har funderat en del över saken.

Hjälm är åtminstone självklart för de allra flesta, stryktåliga handskar likaså - där nöjer sig de flesta, i synnerhet XC-cyklisterna. Det kan jag förstå, kombinationen lycra och bulkiga skydd skär sig ganska mycket :) Dessutom kan de nog vara i vägen om man satsar på att köra fort och den rådande inställningen tycks vara att de helt enkelt inte behövs. 
Hjälm, handskar & knäskydd i skogen.

Den som ändå vill skydda sig lite mer brukar gå på knäskydden därnäst, jag började köra med det förra året. Märkte att knäna är väldigt smärtkänsliga, även en liten törn kan göra ont ganska länge, därtill har jag blivit influerad av mina cykelkamrater där knäskydden är vanligt förekommande.

Fast frågan om de verkligen är nödvändiga uppkommer ändå mellan varven. Senast i lördags, inför den varma turen längs Lögdeälven, diskuterades det huruvida knäskydden skulle vara på eller ej. Terrängen är ju ganska snäll trots allt, mest bara sand och ris, inga stenbumlingar eller jättetekniska partier. Därtill gassade solen, det blir ruskigt varmt under skydden. Vi var ändå eniga i att om man skippar knäskydden just denna dag skulle det säkert straffa sig med en extra vådlig vurpa och trasiga knän, bara för att liksom.

Varför funderar jag över det här just idag då? Jo, för att det blev ändå så att jag vurpade i lördags och nu har det blommat ut flera stiliga blåmärken, bl.a. på insidan av högerknät. Trots att knäskydden satt där de skulle. Tanken som väckts är... hur hade knät sett ut om jag inte kört med skydden på?
För min del är frågan i rubriken tämligen avgjord iaf, även fast jag mestadels kör rätt långsamt i skogen så kommer knäskydden få hänga med även i fortsättningen. 

måndag 20 augusti 2012

Bäcksjön runt

Införlivar ännu ett stigtips i min sammanställning över MTB-stigar runt Umeå.
Bäcksjön ligger ca 1.5 mil norr om Umeå. Det går en 8 km lång stig runt sjön, har försökt cykla den för något år sen men gick bet - den var för tekniskt svår då. Idag gick det bättre.
Startade vid Hemviken  i den södra änden av sjön.

Körde sen stigen motsols, början är bred och fin. 

Men bara några hundra meter senare smalnar den av rejält. Den går över några myrmarker som inte är spångade, det är något av en förutsättning att man ger sig på denna stig när det är riktigt torrt i markerna, annars kör man nog fast. 

Och det blir risigt, rotigt, krokigt och stenigt. Ordentligt bökigt att ta sig fram bitvis. Det är typ här någonstans jag gett upp tidigare försök.

Bäcksjön är ett populärt badställe, det finns flera långgrunda sandstränder runtom sjön.

Ah, äntligen lite finare singletrack!

Stigen längs den här östra delen av sjön visar tecken på tveksamt underhåll.

Spår av skogsbranden 2007.

Passerade Mångbysanden, stranden längst upp i norr och därefter blev stigen överlag mer lättframkomlig. Fortfarande med vissa utmanande partier dock.

Här fanns även fungerande spångar.

Fin stig.

En karta:

Stigen är fortfarande rätt så utmanande att ta sig an, men med tid, tålamod och lätta växlar går det att trampa sig runt. Det gick sällan mer än 8-10 km/h, hade med andra ord gått fortare att springa runt :) Det säger en del om hur bökig terrängen är.

söndag 19 augusti 2012

MTB på Lögdeälvsleden

Följer upp förra helgens cykelprojekt längs Öreälven med att utforska vandringsleden längs med Lögdeälven. Vi var 6 cyklister som lockats ut i finvädret.

Efter cykelmontering var det bara att ge sig på att följa leden som gick genom väldigt varierande natur och på varierande höjd över vattenytan.


Många kilometer av leden går genom de vackra, öppna tallskogarna.

Det blev några stopp för avsvalkande dopp i älven, solen låg på ordentligt. Det lär ha varit mellan 20-25 grader hela dagen.

Utsikt över Drakryggen, områdets mäktigaste nipa.

Cykling nerför Drakryggen.




Såhär kör man nerför en backe på rätt sätt.

Jag gjorde dock på fel sätt... Började iofs bra.

Men jag kunde inte bibehålla kontrollen över cykeln utan framhjulet skar iväg och tvärställde sig (tror jag, minns inte riktigt) i den lösa sanden, jag touchade ett träd och hamnade i en märklig pose intrasslad i cykeln. Höften fick sig en redig smäll också som dessvärre satt i hela turen ut, det blev svårt både att lyfta benet och trycka på ordentligt så det blev något av snigeltempo därefter.

Välbehövlig påfyllning av camelbacks, det gick åt en hel del vatten under dagen.

Nu var inte alla partier av stigen så fina som bilderna ger sken av, det var en del spångar av varierande kvalitet som skulle passeras, några smalare och tekniska partier med mycket rötter, vissa sträckor gick i hyggeskanter som inte var så värst natursköna. Men det är de här fina sträckorna som kommer sitta kvar i minnet.

Ännu ett bad vid vacker naturstrand.

Det drog in lite moln allt eftersom, men solen var ändå med oss större delen av dagen.

Sträckan vi cyklade:
32.5 km. Höjdstigning: 510 m. Höjdförlust: 608 m.

Sen avslutades hela dagen med grillning, vedeldad bastu och nattliga dopp i sjön. Väldigt idylliskt och något av en helt perfekt sommardag.

Tack David för att jag fick låna några av dina bilder också! 

torsdag 16 augusti 2012

En tur i tropisk hetta

Okej, Röbäck är kanske inte riktigt tropikerna, men det var tokjävla varmt i skogen ikväll. Inte så man höll på att kokas levande, men svetten lackade ordentligt. Teknisk stigcykling, snäll stigcykling, rull utför läskiga och branta hällar, inga mygg(!) och trevligt sällskap. Ja, det var snabbversionen av kvällens runda.

Tar väl och slänger in en egobild också (cred till Andrea för den!).