torsdag 30 januari 2014

Typ nästan fyra pull-ups på film

Pull-ups, chins, räckhäv, chin-ups - vad är vad egentligen?

I dagsläget mäktar jag med näääästan fyra fullgoda pull-ups, som det heter i min värld. Supinerat grepp med axelbrett mellan händerna alltså. Det fattades några retsamma centimeter för att få upp hakan över stången i sista. Jämförelsevis klarar jag bara en med pronerat grepp, hmm. Att bära upp min egen kroppsvikt måste jag träna mer på om hinderbanan Toughest ska gå att genomföra i maj utan alltför många straffrundor. Mer greppträning och mer hänga i stång alltså! Och framför allt börja träna på att hänga i en hand åt gången, annars tar man sig inte förbi hinder som monkeybar och romerska ringarna.



Edit: Ska försöka få till en bättre kameravinkel om jag filmar nåt liknande fler gånger ;-)

onsdag 29 januari 2014

Jag vill cykla i Göteborg

Läcker stigcykling i Blöteborg

Om jag någon gång far vägarna förbi Göteborg ska cykeln med i bagaget, helt klart. Fast kanske helst en något torrare årstid :) Knöliga stigar, partier med flow och fart och tekniska utmaningar i härlig blandning. Jag måste helt klart lära mig att svänga runt bakhjulet i luften i tvära spångkurvor! Ett mission inför vår och sommar. Det här är också ett alldeles ypperligt "bevis" på att långslagiga cyklar gör sig himla bra i skog och inte bara utför berg. Lekfulla, hoppvänliga, benstyrkekrävande och alldeles fantastiskt roliga. 

tisdag 28 januari 2014

I full fart på nyvallade skidor

Börjar nästan bli kul att längdskida

Grundvallade skidorna grundligt under gårdagen, det ruggades och sicklades och smältes paraffin i lilla vallaboden. Sista touchen med kallvalla lades på just innan dagens pass på Nydala. Det finns fortfarande bara konstsnöspår att hålla sig till, denna lilla 2.7:a på Nydala eller det heltokiga SM-spåret på Gammlia. Det sistnämnda tänker jag då inte ge mig förrän jag åtminstone har lite pejl på hur man svänger med dessa 2-metersplankor på fötterna.
I -12°C var snön kärv men hård, jag har aldrig tidigare sett och åkt på så fina, djupa spår! Med mindre oro för att spåra ur (läs det där om att jag inte kan svänga igen) gick det betydligt bättre att våga sig nerför backarna i fartställning.
Fortfarande känns det som att jag åker hela passen med snudd på maxpuls, jag sliter (för) hårt och går på många delar mer kraft än finess. Trots det kände jag en större tillfredsställelse både under och efter passet än tidigare, kanske jag börja gilla det här på riktigt snart? Inte blev saken sämre av att solen strålade från klarblå himmel, kroppen var pigg efter vilodagen och jag hade vackrast tänkbara sällskap ute i spåret.

Från vallasessionen igår. 

söndag 26 januari 2014

Löparfail och MTB-revansch

Snorkallt i det öppna blev pysmys i skogen

Den där arbetsplatsklassikern hägrar, tänkte göra en formcheck inför löpningen. Funderar på hur långt jag egentligen kan springa, finns det möjligen en chans att jag kan lubba "låtsas-Lidingöloppet" i ett svep? Långpass löpning planerat alltså, vilket sket sig nästan direkt, ty jag hade inte räknat med den extremt jobbiga vindavkylningen som jag inte alls var klädd för och luftvägarna slemmade igen. La alltså ner den planen efter ett par-tre kilometer bara och joggade mig hemåt. 

Otillfredsställelsen var stor, det blev ett mesigt pass eftersom det blev en såpass kort tur i blygsamt distanstempo. Inväntade att mörket skulle falla ordentligt och drog på mountainbikeutstyrseln istället! Körde en vända i närliggande skogar där folk är duktiga på att trampa till stigarna :) Tack för det alla promenister! 
I Gammliaskogen var det riktigt fint underlag, hårdpackad snö där stenar och rötter fortfarande sticker upp. Sjukt kul!! Grym fartkänsla i mörkret där man bara ser det som för tillfället passerar genom lampornas sken. 



Tror jag var alldeles ensammen i heeela skogen, kanske folk har annat för sig mot lördagkvällarna till? 


Och jag måste ju bara få visa... om det går att se på bild... I utförslöporna försökte jag mig på att inte bara skutta över rötterna utan även göra små hoppsvängar, för det ser ju coolt ut :) Och jag när jag följde mitt eget spår uppöver efteråt så tror jag faktiskt att jag fick till det på några ställen :) Det är ett liiiiitet glapp i hjulspåret och man ser en viss vinkelförändring där spåret tar vid igen. Det här är nåt jag måste försöka utveckla mera! 

fredag 24 januari 2014

Känsliga tittare varnas

Dessa pryl- och  putssporter alltså

Det blev dags att rädda mina skidor efter förra turen som ömsom gick på nästan barmark. Väldigt pysslande detta, med att hålla skidorna i trim efter och inför passen. Med cyklarna kommer det mer naturligt att sköta om och putsa upp, jag är inte alls där med skidorna än. Nåå, även en totalnovis som jag såg iaf att någonting måste göras åt dessa stackars Atomic! Inte en vacker syn, inte alls, hade jag haft motsvarande repor på en cykel efter blott 6 timmars åkande hade jag nästan fått en tår i ögonvrån.
Efter ett par vändor med vallaborttagare var all smuts och gammal klistrig valla borta iaf, nu återstår väl att göra om allt grundjobb igen. Följer med stort intresse Helenas vallaskola, de första delarna ligger verkligen på en nivå som tilltalar mig!
Avskräckande exempel på hur belagen INTE ska se ut.
Samlingen med skidtillbehör börjar så sakteliga växa till sig. Än har jag dock lång väg att gå till proffsnivå. Jag har ju sån tur att jag kan låna en del (mer eller mindre) essentiella saker också, tack och lov, för det är ju inte direkt gratis att samla på sig allt som tydligen behövs för att hasa sig framåt i ett skidspår.

Gunde-packet och vallaklossen var det första som köptes,
nylonborsten och vallaborttagare är dagsfärska tillskott. 

torsdag 23 januari 2014

Hemmaträningspass med små medel

Att svettas i vardagsrummet

För att inte bli otränad mellan de "riktiga" passen körde jag ett urjobbigt hemmaträningspass efter frukost. Av någon anledning har jag svårt att se hemmaträningen som "riktig" träning, men nog blev jag svettig, flåsig och darrande som vid ett riktigt gympass. Man kommer rätt långt med kroppsvikten och några små hjälpmedel vid sidan om.

Körde utfall & splitböj varvat med överkroppsövningar för rygg, axlar, bröst och mage. Utöver min egna kropp, som kan vara nog så jobbig att lyfta och bända på i olika övningar, så har jag till min hjälp en chinsstång i dörröppningen till köket samt två små hantlar till de mindre musklerna eller som extravikt vid benövningarna. Tror jag lyckades pricka in alla de stora muskelgrupperna och några mer perifera under 30 minuter i vardagsrummet.


Utom tävlan tog jag också fram foam rollern aka tortyrrullen en sväng. Uuuuh, hemska sak. Rollade igenom fram-, bak- och utsida av benen, tortyr var ordet.


måndag 20 januari 2014

Landsvägsrunda i ett vinterlandskap

"HTFU och trampa"

Gav mig ut på hybriden idag för att på närmare håll beskåda helgens snöfall över närområdet, träden är gnistrande vintervita och termometern visade bara -8 idag - helt acceptabelt! Styrde mot Sävar med en möjlighet till förkortning vid Täfteå. När jag närmade mig Täfteå var jag lite kall om nosen men framförallt kall om fötterna. Otrevligt. Det skulle korta av turen med närmare en mil att gena mot Täfteböle, frestelsen var stor. Det uppstod en liten diskussion i mitt huvud:
"-Det blir en riktigt kort tur om du genar här, var det ens värt att bylsa på alla kläder för den korta rundan?"
"-Eeh, njae.."
"-Och när tror du att du kommer ha tid att träna nästa gång, imorgon?"
"-Nej, har inte tid då."
"-Onsdag?"
"-Troligen inte tid då heller..."
"-Dåså, HTFU och trampa till Sävar!"

Allt det här tog väl egentligen bara en bråkdels sekund, men det är sant att det är ont om träningstid i veckan. Jag trampade alltså till Sävar innan jag vände tillbaks mot stan. Blev ingen jätterunda ändå, 34 km, fast med kalla fötter och i vinterväglag nog så slitigt ändå.
Och vinterlandskapet då? Jag försökte ta in allt jag kunde av det! Utomhuset är milsvida mycket trevligare nu än när isslasket härskade.

Vinterväg och en racerhybrid. 

En annan vinterväg, samma hybrid. 

En vintercyklist, bitvis lite glad åt den kyliga turen ändå. 

Belöningen efter hemkomst. Nybakt kokostoscakaka och en mugg rykande varmt te. 

söndag 19 januari 2014

Dagens cykling: till gymmet

-16 är minst 10 för kallt

Vi har då äntligen sluppit mörkerslasket, det ligger ett tunt snötäcke över tillvaron och graderna håller sig på den negativa skalan. Men det var då rackarns att tempen skulle sjunka så himla lågt! Det går ju fortfarande inte att cykla då, vid -16 förfryses både näsa, lungor, fingrar och tår. Att cykla 5 minuter till gymmet fick vara nog. Väl i gymmet kunde jag köra på helt ensammen, bra så. Då behövde ingen observera mina halvt misslyckade och oeleganta kettlebellsövningar :)
Kanske det ska bli varmare imorgon och kanske då att en cykel får komma ut och leka av sig i snön. Den som lever får se.

lördag 18 januari 2014

Mer SM-skidor och mer Kalla

Tog mig ut till Gammlia idag igen för att se damernas distans. Positionerad alldeles i överdelen av den tuffa backen ut från arenan var det så sjukt tydligt vilken klasskillnad det är på toppeliten och övriga startande. Eller om man ska hårddra det: vilken skillnad det är på Charlotte Kalla och ALLA andra! Det är som att de lirar i helt olika divisioner. Det är så imponerande att jag inte vet vad jag ska säga. Tre SM-guld på lika många dagar var väl inte oväntat, men sättet hon gjort det på är så väldigt lovande inför OS. Det vore ofantligt roligt med Kalla-medalj(er) i Sotji!




fredag 17 januari 2014

Tjejen som åker snabbt - på riktigt

Mäktigt

Höll på att missa hela grejen idag pga försovning, det har varit en halvtung jobbvecka. Jag hann i tid till damernas sistasträcka i stafetten åtminstone. Det är SM-veckan som pågår och längdskidåkningen är ju den stora publikmagneten, inte minst som OS är på tapeten och SM ingår i uppladdningen för många av "våra" åkare. 
Efter frukostgröten cyklade jag iväg till Gammlia-skogen, skogen där jag normalt brukar cykla men nu var det ju skidåkning som gällde. På TV får man ingen riktig uppfattning om hur snabbt eliten kör skidor egentligen, i verkligheten ser man att det går satans snabbt, även uppför. Mäktigt var ordet. Snabbast av alla damer åkte visst den här tjejen, hon vann väl nåt SM-guld igår också utöver dagens stafettguld. OS-guld nästa...? 


onsdag 15 januari 2014

Nya knäskydd för skogs- och utförscyklingen

Varför shoppa cykelprylar i januari?

Måste byta ut mina knäskydd, efter drygt två säsonger så har de gamla gått ut sig rätt mycket, spännbanden är slappa och meshtyget börjar lösas upp. 661 Kyle Strait har tjänat mig väl och räddat mina knän jag vet inte hur många gånger! Men nu får de förpassas till reservlagret djupt inne i garderoben.
Har spanat ett tag efter nya och inväntat rätt realäge. Förra veckan slog jag till hos bike-discount.de. Knappt hann jag tänka "Jetzt kaufen!" innan leveransbeskedet kom och sen plingade posten på dörren. iXS Slope Evo ska skydda och värma mina känsliga knän framöver när jag brötar mig fram längs steniga stigar och rullar utför små berg.
De har en rejält hård kupa över knäskålarna som vid ett snabbt test här hemma på golvet dämpar smällar riktigt bra. Utöver spännbanden både i över- och nederkant sitter det silikon på insidan som jag hoppas ska hålla skydden väl på plats. Jag gillar också att de har mjuk padding på sidorna, skyddar knäna bra då jag ofta brukar lyckas smälla in dem i överröret.
Återstår då att testa dem på cykel! De känns rätt bekväma att ha på sig nu, kan dock bli en annan sak efter några timmars trampande i värme. Frågan är väl när man ska få chans att svettas in dem ordentligt, om tre månader kanske? Eller är det optimistiskt i överkant?


måndag 13 januari 2014

Första turen på natursnö

Med rosor på kinden och solsken i blick

Satt mitt i frukosten när Facebook pingade till: "god morgon! såg att olles är spårat nu!" Det var bara till att slänga i sig resten av måltiden, dra på trettielva klädesplagg (det var -12 där ute) och sätta sig i bilen.
Olles spår alltså, jag vet inte hur de/han bär sig åt men det spåret verkar alltid vara först ut med att preppas så snart det dumpat lite snö. För det är verkligen liiiite snö som kommit, likväl finns där ett spår på Kullaheden. Eller ja...spår och spår. Ifall någon trillar in som googlar på spårstatus Olles spår så kan jag ju upplysa om att det bitvis var inget spår alls, det grusiga underlaget tittade fram på mer än ett ställe och nåt litet parti hade man likväl kunnat köra med skridskor nästan. Men skitsamma, jag är nöjd med turen och det är ju långt ifrån nå finskidor jag har under fötterna ändå! Nån repa hit eller dit spelar ingen roll, tyckte det var skönt att slippa harva runt på Nydala igen bara. Ordentligt grillad blev jag också, det är verkligen ingen lek det här med stakning alltså. 




lördag 11 januari 2014

Skidorna kom till pass igen

Kom vintern nu?

Äntligen minusgrader igen, var ut på konstsnön vid Nydalaspåret med skidorna igår efter ett långt uppehåll då jag inte riktigt känt mig safe med att åka på de isiga spåren som rått i tövädret. Med minusgrader blev det lite kärvare och mer kontrollerat. Det blev ett tämligen lugnt och skönt pass. Jag vet inte om det var det lugnare tempot som fick mig att inbilla mig att det går lite lättare att staka jämfört med de första passen, eller om kroppen faktiskt börjat fatta galoppen : ) 
Med minusgraderna gick också snökanonerna igång på max över hela stan! SM-veckan här i Umeå körs nu till veckan och det har varit stor kris gällande snötillgången för skidåkning, skoter, rodel och allt vad det nu är som är snöberoende. Skidorienteringen har redan omlokaliserats till Boden pga snöbristen ute i terrängen. Ett litet tillskott av natursnö damp ner idag men det blir på konstsnö allt kommer avgöras ändå, inte helt enligt arrangörernas plan tror jag. Tror jag ska försöka ta mig iväg och se på hur det ser ut när eliten skidar, se och lära hur man åker snabbt och snyggt. Hoppas lite på en monkey see, monkey do-effekt : ) 


torsdag 9 januari 2014

Min lista över saker inte så många vet

Nu ska jag också vara med och leka med de andra bloggarna. En lista således, över mer eller mindre allmänt kända saker om mig. Jag härmar Katja, så min lista får också 13 punkter. Det råkar vara så många saker jag kommer på på rak arm:

1) Att laga och äta mat ser jag oftast som ett vardagligt ont, funnes det ett energi- och näringspiller tillgängligt skulle jag lätt föredra det.

2) Mina drömyrken som liten var arkitekt, marinbiolog, polis eller lastbilschaffis.

3) Flyttade hemifrån när jag var 15.

4) Jag måste, likt många andra, få mitt morgonkaffe för att bli människa fullt ut.

5) Jag har skrivit en avhandling med titeln: Membrane-remodeling by SNX18 in endosomal transport and autophagy.

6) Var tvungen att googla fram min egen avhandling för att få titeln rätt.

7) Det står en rad om det på min presentationssida också, men jag är alltså fobiskt rädd för spindlar i nästan alla former och storlekar. Det går dåligt ihop med mitt intresse för friluftsliv, ty dessa åttabenta kräk finns ju nästan överallt där man vill frilufsa. Jo, jag borde nog gå i terapi.

8) Något av det mest utmanande jag gjort var att fjällvandra på egen hand i en ödslig hörna av Arjeplogsfjällen, träffade inte en människa på tre dagar. Jag upplevde en ny dimension av ensamhet kan man säga.

Gipsad katt och hans bror. Katten är återställd idag :-) 
9) Har en katt som dragit in närmare 40k i veterinär-kostnader vid ett skadetillfälle. Tack och lov för bra djurförsäkringar säger jag bara!

10) Gick Natur inriktning Musik på gymnasiet, strålande kombination! Jag fick lira elgitarr på skoltid och samtidigt få fullständig högskolebehörighet, det var bra tider det!

11) Trots en liten musikalisk ådra är jag en närmast katastrofal sångare.

12) Jag är yngst i en syskonskara på tre.

13) Vet fortfarande inte riktigt vad jag vill bli när jag blir stor på riktigt.

Nu vet ni mer om mig än ni trodde ni ville veta! Dags att ta itu med dagens träning, som får bli ett kort  & intensivt core-pass hemma i vardagsrummet.

onsdag 8 januari 2014

Utmaning #2 under 2014

Vem är tuffast i Umeå?

Den andra utmaningen jag står inför detta år är Toughest. Inte vet jag varför de envisas med en approach på engelska men så är det i alla fall. Toughest är ett hinderbanelopp, ca 40 hinder ska avverkas på en sträcka av 8 km. Det är ett hinder var 200:e meter det.
Det kom upp en anmälningslista på jobbet och i ett (dumt?) infall av spontanitet skrev jag mitt namn där, innan jag ens riktigt hann kolla upp vad det rörde sig om. Nu vet jag lite mer om upplägget, jag har kikat på bilderna på deras hemsida och jag har nästan börjat ångra mitt infall ty jag känner redan hur extremt jobbigt det kommer bli. Inte en chans att jag drar mig ur dock, det här ska genomföras!
Vette tusan hur jag ska träna och tänka inför denna utmaning, den liknar ju inget annat. Måste man träna på att kräla på backen och hoppa över stockar i förväg? Eller kommer det lösa sig i loppets hetta bara grundträningen finns där? Tål att funderas på, drygt fyra månader återstår innan den 17:e maj.


tisdag 7 januari 2014

Utmaning #1 under 2014

Arbetsplatsklassikern

Det dök upp ett friskvårdsinlägg på intranätet innan jul med erbjudande om att anmäla sig till Arbetsplatsklassikern. Det är en extremt svenssonfierad version av klassikern: man skall motionera motsvarande klassikerloppen fast man har hela 6 veckor på sig att slutföra varje gren. Det ser väl rätt tamt ut, inte sant?
Redan på förhand har jag bestämt mig för att skippa simdelen, inte ens om jag hade ett helt år på mig skulle jag simma ihop 3 km frivilligt! Återstår då Vätternrundans 30 mil på cykel, Lidingöloppets 3 mil löpning samt Vasaloppets 9 mil skidor (alt. Engelbrektsloppet 6 mil alt. Vasaloppet + Engelbrektsloppet=15 mil).

Jag känner förstås att jag måste göra det här till något av en större utmaning för egen del, men har ännu inte bestämt upplägget riktigt. Det första som slog mig var att försöka ha ett tidsfönster på 1 vecka för varje gren. Och/eller köra varje "lopp" uppdelat på bara två pass.
Alternativet att beta av sträckorna som i den riktiga klassikern finns förstås också, fast jag är inte jättepepp på att nöta skidor eller cykelsadel en hel dag bara-för-att.
Eller så kör jag bara skiten ur mig så mycket jag kan för att skrapa ihop så lång sträcka det går under de sex veckor vi har till hands för varje lopp.

19 januari börjar utmaningen, hoppas vi har snö till dess!


måndag 6 januari 2014

Snöslaskpass med skogscykeln

Veckans misärpass - check! 

Försökte föra in lite cykelglädje i mitt liv igen och lyckades väl faktiskt till viss del. Under dagens 8.4 km i sadeln var det faktiskt ett antal meter som var riktigt, riktigt roliga! Tvåhjulingen skänkte mer glädje än slaskvädret förtog. Gammlia kan leverera under de flesta förhållanden verkar det som.

Jag kan omöjligen skylla mina cykliga tillkortakommanden på ljusbrist denna kväll. 

Snömodd och stenar - om de var hala av is eller vatten tvistar de lärda om, tempen pendlar runt nollan. 

Pålitliga trotjänaren Canyon.

söndag 5 januari 2014

Löper & gymmar

Alltså, vad är det här?!

Jag har allvarlig rolig-träning-abstinens. Det är (i mitt helt subjektiva tycke) alldeles stört omöjligt att bedriva vettig cykelmotion denna s.k. vinter. Visst har jag varit ut en gång nyligt, det var dock inte så himla kul att jag längtar efter att göra om det igen, med tanke på den kompakta isgata som härskade då. Isen har förvisso förbytts till en halvdeci slask, det gör dock inte cyklingen roligare... Det går just inte ens att åka skidor, om man inte vill trängas i den korta konstsnöspårsslingan för 50 spänn per pass.

Således är det inte-så-rolig-träning som dominerar mitt liv just nu: styrka och löpning. Om vartannat. Det är så frustrerande, men energin måste få utlopp någonstans innan jag börjar klättra på väggarna.
Jag läser ibland att Fritz på Cykelbloggar rensat ut bloggar från listan som glidit iväg alltför mycket från cykelämnet, jag börjar nästan känna mig i riskzonen ;-)


Senaste två veckorna i träningskalendern.

fredag 3 januari 2014

2013: Tolv höjdpunkter i bilder

En sista tillbakablick

2013 var ett bra år, inte tal om annat. Här följer de cykliga höjdpunkterna månad för månad!

Januari: Det var vitt, vitt, vitt. Skoterstigarna i Gammlia var magiskt vackra i den bleka vintersolen!

Februari: Jag såg mig själv göra reklam för miljön och cykling som transportmedel på stans reklampelare.

Mars: Äntligen gick det att köra längre turer på skoterlederna utanför stan, skönt med långpass utomhus!

April: Barmarken började komma mot slutet av månaden, Sofiehemsskogen är alltid först ut.

Maj: Downhillpremiär för året i Ö-vik och Höga Kusten Bike Park. Jag åkte bättre än någonsin tidigare.

Juni: Alldeles fantastisk cykelmånad, besökte Skellefteå och körde bike rally utomsocknes för första gången.

 Juli: Den nya cykeln anlände äntligen, direkt från USA! Enduron i mitt <3

Augusti: Det var en månad i fjällcyklingens tecken, bl.a. med detta gäng mäktobrudar i Hemavan.

September: En månad som började med bad och slutade med mörkerblötma och höst. Däremellan en tur på Tavelsjöbergets hällar.

Oktober: Långtur med happygänget längs Lögdeälvsleden.

November: Cykling bland mäktiga berg på Gran Canaria. Fantastisk resa överlag, månne hela årets höjdpunkt alla kategorier?

December: snudd på totalmiserabel månad, förutom det fåtalet dagar då snön låg.

Dags att blicka framåt nu, ta klivet in i 2014 och låta historia vara historia. 

torsdag 2 januari 2014

2013: 424 timmar och ett pajdiagram

eller
Nytt år, nya tag

Föregående år skrapade jag ihop 424 träningstimmar, att jämföra med 600 timmar året dessförinnan. Nå, det finns inte lika mycket tid att träna med ett heltidsjobb, så är det ju. Träningsmängden varierade över året, gick ut hårt, ökade när värmen kom och gjorde en total störtdykning där i augusti/september. Hoppsan. Det hände en del saker i livet utanför bloggen och en del saker som skymtat förbi i bloggen. Lycka och glädje i livet sitter i alla fall inte i antalet träningstimmar man reggar på Funbeat, så mycket kan jag säga med säkerhet :-)

Cykling har varit den enväldige giganten i min träningskalender, mountanbike i första hand förstås. Så ska det fortsätta! Något annat som jag vill ska fortsätta är min relativa tur med skador och sjukdomar - blott en redig förkylning och en stukad tumme är inte mycket att gnälla över såhär i efterhand. 

Har förstås en del nya funderingar, mål och utmaningar inför 2014. Jag kanske rentav har planer på att sätta på mig en nummerlapp i något sammanhang...? Fortsättning följer i ett annat inlägg. 


onsdag 1 januari 2014

Årets första cykelrunda

eller
Ice ice baby

Inleder året på det bästa sätt jag kan tänka mig och hoppas det är tongivande för resten av året också. Jag kröp till slut till korset och monterade feta dubbdäcken på Canyon eftersom snön och vintern ju aldrig tycks anlända, vi lever bara i detta h-e av is och mörker och regn. Med närmare 600 dubb mot den istäckta marken kunde jag vara ute en timme och köra långintervaller i mörkret med tungan rätt i mun. Allt tack vare pålitliga gamla Nokian Extreme! De har några år och mil på nacken, men det finska stålet biter än!

Kass bild i lätt snöfall, vägen ser närmast gyttjig ut men var
täckt av ett stadigt islager. 

Närbild av de finska däcken - good shit!