Grundvallade skidorna grundligt under gårdagen, det ruggades och sicklades och smältes paraffin i lilla vallaboden. Sista touchen med kallvalla lades på just innan dagens pass på Nydala. Det finns fortfarande bara konstsnöspår att hålla sig till, denna lilla 2.7:a på Nydala eller det heltokiga SM-spåret på Gammlia. Det sistnämnda tänker jag då inte ge mig förrän jag åtminstone har lite pejl på hur man svänger med dessa 2-metersplankor på fötterna.
I -12°C var snön kärv men hård, jag har aldrig tidigare sett och åkt på så fina, djupa spår! Med mindre oro för att spåra ur (läs det där om att jag inte kan svänga igen) gick det betydligt bättre att våga sig nerför backarna i fartställning.
Fortfarande känns det som att jag åker hela passen med snudd på maxpuls, jag sliter (för) hårt och går på många delar mer kraft än finess. Trots det kände jag en större tillfredsställelse både under och efter passet än tidigare, kanske jag börja gilla det här på riktigt snart? Inte blev saken sämre av att solen strålade från klarblå himmel, kroppen var pigg efter vilodagen och jag hade vackrast tänkbara sällskap ute i spåret.
 |
| Från vallasessionen igår. |
skidor??? nä fy fan!! det är ju så halt, sen rinner det ju snor från näsan ner till munnen. Det har man ju sett på Wassberg. SKÄRPNING!!!!!!!!!!
SvaraRaderaUsch och fy för snor i munnen, håller helt med dig där. Jag har åtminstone inget skägg, så jag slipper de snuskiga snortapparna i behåringen under nosen.
RaderaFast det där med skidor lär ändå bli ett återkommande inslag här.