tisdag 8 oktober 2013

Tjoho!! Adrenalinkick på hemmaplan!

Spanade in ett fiiiint trädropp på Bräntberget senast, men avsaknaden av riktiga skydd och en stadig hjälm stoppade mig då. Idag for jag dit med Annika och DH-munderingen för att kunna satsa ordentligt utför den branta lilla kullen.
Vi rekade ansatsen och landningen och tänkte att det här kommer nog gå fint, bara man får farten med sig genom kurvan just innan. Och det var verkligen så att farten är nyckeln till en säker luftfärd, med för låg fart är risken för stum framhjulslandning överhängande som någon (inte jag) fick erfara. Mitt sällskap var dock tuff nog att genast försöka igen och då gick det bättre. Betydligt mycket bättre!


Det gick som inte kväva ett litet glädjetjut första gången jag for ut över kanten. På ett sätt är det så väldigt tokigt att flyga genom luften på en cykel, men kicken man får alltså - underbar! Det är beroendeframkallande, på riktigt. Tror det blev fyra vändor utför droppet, sjukt kul bygge!!

Tjohooo!! 
Antalet höjdmeter är fortfarande lite futtigt, men det tar mindre än 10 minuter att cykla till Bräntis. Det får duga som hemmabana och det finns potential för fler roliga leder nerför kullen. Kul att det finns eldsjälar som kan starta upp och genomföra såna här projekt.


2 kommentarer:

  1. Alltså, jag är så grymt imponerad av er! Det där droppet är ju JÄTTEhögt ju! Och att Annika körde om efter kraschen är.. Ja, jag är mållös. Hatten av för er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjälmen av menar du ;) Men dropp som dropp - väl? Höjden ska ju inte spela nån roll, konceptet är detsamma. Det är mest skallen som måste övertygas, cykeln vet redan vad den ska göra.

      Radera