Oplanerade intervaller på IKSU

Lite småsurt väder. Både för kallt och fuktigt för att trivas utomhus, men cykellusten fanns där. För att vara snäll mot knäna körde jag ett till inomhuspass istället. Inspirerad av Voecklers och de andras grandiosa klättring upp till Col du Grand Colombier i Tour de France tog jag spinningsalen på IKSU i besittning. Trampade på i 2½ timme, under tiden hann salen både fyllas och tömmas för kvällens enda ledarledda cykelpass - ett 55-min pass som lite oväntat transformerats till ett intervallpass med 4 st 2-minutersryck. Inte riktigt vad jag behövde efter gårdagens kräk-4:or, men men, vad gör man...? Jag mosade på, körde för variationens skull stående intervaller. Benen svarade förvånansvärt bra och pulsen var upp på max flera gånger om. Väggningen och det ynkliga tillstånd jag befann mig i för en och en halv vecka sen känns avlägset - formen är tillbaka nu!

Råkade visst starta igång pulsklockan i fel läge, det är ju ganska olönt att köra med GPSen påslagen när man sitter stilla inomhus, men min Garmin tyckte ändå att jag rört mig 1.58 km under dagens pass.