fredag 2 maj 2014

Besvikelse, stockhopp och stigfinnarvilse

I20-skogens stigar äro outgrundliga

Den är en en vit fläck på min karta, den där I20-skogen. Känner till några stigsnuttar här och där, men kan sällan få dem att hänga ihop utan att trampa trist grusväg. Bekantade mig med några tidigare osedda stigar idag, de hjälpte inte till det minsta att få ihop stig- och väggyttret till en mer begripbar helhet.
Ursprungliga tanken var dock en annan: Lena och jag skulle skutta hopp i I20-dirten, dvs en total nybörjare och så jag då som ville försöka påminna mig själv om hur det nu var man gjorde. Kommer dit och får se det här:

Va' faaaaaan, det där var ju den första i en serie av tre platåhopp. Alldeles utmärkt för att avancera från att rulla, till att försöktigt lyfta över kanten, till att ev. kunna hoppa hela. Förstört. Det blev bara en ytterligare i raden av gaphopp på den där lilla dirtplanen. Grymt besviken, eftersom det var ett så bra ställe för nybörjare och andra som inte är så jäkla duktiga att börja hoppa lite prov. Nu är det ju bara mer avancerade åkare som kan ha nytta av stället. Fet tumme ner!

Vi drog oss in i skogen istället. Hittade en stock (eh, lätt överdrift, kanske den var mer av en grov kvist) att öva bunnyjumps vid. Två saker som hade underlättat betydligt: en cykel några kilo lättare samt SPD. Nåväl, mer utmaning på det här viset ;-)



Film ämnad för egna stilstudier, men jag delar den här ändå. Det saknas 
en del i teknikväg, men jag clearade stocken/kvisten :-) 

Styrde vidare in på tidigare osedda stigar. Hamnade vid graffitiväggen...

...och bland snåriga småträd...

...sen tog många stigar slut på liknande vis.Att jag inte är en stjärna på stigfinnarturer visades med all (o)önskvärd tydlighet.
Vid stigens ände.
Nej jag får verkligen inget grepp om den där skogen, hur alltet hänger ihop och var guldkornen till stigar kan hittas. 2½ timme på cykeln är inte fy skam dock, det var skönt att komma ut! Och jag har ju faktiskt lärt mig nu vilka stigar man inte ska köra in på.
Hela rundan avslutades med att korsa Gammlia-skogen på soliga, torra stigar. Finemang!

Jösses så långhårig jag blivit.


2 kommentarer:

  1. Fyfaan vad sugen jag blir på att träna bunny jumps! Härligt att höra att utvecklingen fortsätter i exponentiell takt :)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exponentiellt var kanske att ta i, men att ha passerat 30-strecket verkar inte ha stoppat upp helt åtminstone ;-)
      Vore fint att få bunny jumpsen att sitta ordentligt och få lite höjd på dem, men då måste det tekniknötas och jag har inte samma drift som du för det där med nötande.

      Radera