Ruggigt, dimmigt, tjyvkallt, hängande regn i luften. Jag var inte helt motiverad innan passet, inte blev det bättre när jag väl kom ut och fingrarna nästan omgående domnade bort i de för tunna handskarna. Likväl skulle backarna i travskogen cyklas, helst utför förstås men då måste man ta sig upp först. Häggbladsbacken först, lång, sugande, brant. Därefter var kylan inget problem längre! Sen betade vi av stig för stig nerför slänten mot travet till. Upp och ner, upp och ner, åtta vändor trampade vi cyklarna uppför, åtta gånger fick vi bomba utför. Intervallträning med andra ord, med en sockersöt belöning efter varje maxansträngning uppför. Bättre intervaller finns inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar