söndag 1 december 2013

Skidpremiär!

Hade tänkt skriva ett inlägg om när jag hämtade hem skidorna, men det blev inte av - så beskrivningen av dem får slås ihop med denna text om skidpremiären 2013!
Min tidigare "skidkarriär" går tämligen fort att sammanfatta: som barn blev det några fikaturer med familjen i obanad skog på vallningsfria plastskidor och ett fåtal vändor i riktiga skidspår på skolans friluftsdagar. I slutet av 2008 åkte jag skidor för första gången som vuxen, köpte ett paket med nybörjarskidor och åkte några gånger under vintern 2008/2009. Enligt Funbeat fick jag ihop mäktiga 14 mil på de skidorna innan jag sålde dem. Det var helt enkelt skittråkigt, jag hade ingen bil och det då närmaste elljusspåret (Gimonäs) är kuperat med ordentliga dödsbackar både uppför och nerför, väldigt elakt mot otränade nybörjare. Inte konstigt det var trist då...
Nu är det 2013, jag är inte fullt så otränad längre och jag har blivit bearbetad och övertalad om att längdskidåkning is the shit ändå. Jag ska ge det ett nytt och ärligt försök!

Som förra gången så har jag skaffat ett nybörjarpaket i samma prisklass som andra betalar för ett par finstavar. Atomic Vasa Classic heter skidorna, röda och blanka, mer än så begriper jag inte. Lördagseftermiddagen ägnades åt att grundpreppa belagen och så fick jag min första introduktion i fästvallning, körde bara på tejp förra gången.
Konstsnöspåret på Nydala premiäröppnade i förrgår, de första 800 metrarna är preppade för fram-och-tillbaks-åkning. Efter vallningen styrde vi så bilen dit och jag fick gå all-in med full kraft för att försöka hänga på Lena som ju har några hundratalet mil och ett Vasalopp i bagaget. Jag var tämligen chanslös, kunde bara konstatera att köra på kraft utan teknik var ett säkert sätt att bränna ut sig på nolltid på.

Premiärturen slutade på 7 vändor t o r i elljusets sken, 11.2 km om det nu stämmer att det var 800 meter preppat. Idag är kroppen mör minst sagt, det var många konstiga muskler som fick jobba igår kväll. Konstiga muskler som i att de inte används eller behövs nämnvärt vid cykling.
Helt slut blev jag då iaf och det var skönt att få flåsa ordentligt, får se om jag härdar ut längre än 14 mil innan jag lessnar på skidor den här gången. Efter en mil avklarad så tror jag nog ändå att det kan bli några fler denna vinter.


4 kommentarer:

  1. Hatten av för din insats i skidspåret igår. Du körde ju snabbt som en tok, eller som om du stulit skidorna. Jag kan då lova att när jag hade 14 mil i bagaget så var jag då icket i närheten av den hastighet du kom upp i igår. Det kan bli otäckt jobbigt framöver att hålla jämna steg (läs stavtag) med dig. Jag funderar på en ny tur redan ikväll. Sugen? ; )
    /Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herregud, du kommer ju dräpa mig. Men ja... ska jag få se dig nåt ikväll så måste jag väl ställa mig på Atomic igen.

      Radera
  2. Härligt jobbat och grattis till både skidor och skidpremiär! Nu har du mycket fantastiskt framför dej att se fram emot!! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Alla ni som åker skidor verkar ju vara ordentligt fast och tycka det är roligt på riktigt, ni kan ju inte alla ha fel tänker jag ;-) Jag hoppas jag lyckas jobba mig fram till någon slags uppenbarelse om att det här är det bästa man kan göra under vinterhalvåret.

      Radera