Planen som sprack
Tanken inför vintern var att skippa inomhusträning, köpa längdskidor och staka mig i form samt cykla lite då vädret tillåter. Säga upp gymkortet var snabbt och lätt gjort. Skidorna köpte jag i god tid innan säsongen brukar dra igång. Det där med stakningen och cyklingen har däremot varit mer svårarrangerat, själva basen i det jag tänkt ägna mig åt dessa mörka månader.
Snön har lyst med sin frånvaro, det inledande töblasket byttes ut mot en lika snöfattig iskyla. När hände det senast i världshistorien att det inte gått att åka skidor (på natursnö) i Umeå så här långt in i vintern? Det är 3:e februari idag och ev. preppade spår ser ut att ligga minst en vecka bort i tiden. Nästan så jag vill ana att ödet jävlas med mig, bara för att jag skaffade mig ett par skidor och tänkte variera mig från cykling.
Jag är frustrerad, minst sagt. Inte tror jag att jag tappat nämnvärt sen hösten, viss träning har ju ändå blivit av, men det har heller inte blivit de förbättringar av kondisen som jag hoppades skidorna skulle bidra med. Planen sprack och den här perioden mellan cykelsäsongerna vill jag helst glömma innan den ens tagit slut. Nu är det snarare projekt skademinimering som får ta vid, men motivationen är inte på topp direkt. Senaste veckan har jag deppat ihop lite grand, men nya tag kommer!
Livet går i perioder. Man får försöka att inte gräma sig för mycket över det som inte blev gjort, utan försöka vara nöjd med det som blev gjort. Och sen ta nya tag :)
SvaraRadera... och för att upprätthålla fysiken utan gymkort: Vardagsrumsgolv och armhävningar, situps, planka, utfall - repetera :)
Kloka ord. Det här är ju verkligen bara en kort mellanperiod om man sätter det i perspektiv till Livet. Jag ska väl förhoppningsvis ha många aktiva år kvar framför mig och de här fåtalet månaderna ska inte ha någon större betydelse i långa loppet.
RaderaOch mer hemmaträning - check! Det ska jag försöka få till :)