Typ nästan fyra pull-ups på film

Pull-ups, chins, räckhäv, chin-ups - vad är vad egentligen?

I dagsläget mäktar jag med näääästan fyra fullgoda pull-ups, som det heter i min värld. Supinerat grepp med axelbrett mellan händerna alltså. Det fattades några retsamma centimeter för att få upp hakan över stången i sista. Jämförelsevis klarar jag bara en med pronerat grepp, hmm. Att bära upp min egen kroppsvikt måste jag träna mer på om hinderbanan Toughest ska gå att genomföra i maj utan alltför många straffrundor. Mer greppträning och mer hänga i stång alltså! Och framför allt börja träna på att hänga i en hand åt gången, annars tar man sig inte förbi hinder som monkeybar och romerska ringarna.

Edit: Ska försöka få till en bättre kameravinkel om jag filmar nåt liknande fler gånger ;-)

Jag vill cykla i Göteborg

Läcker stigcykling i Blöteborg

Om jag någon gång far vägarna förbi Göteborg ska cykeln med i bagaget, helt klart. Fast kanske helst en något torrare årstid :) Knöliga stigar, partier med flow och fart och tekniska utmaningar i härlig blandning. Jag måste helt klart lära mig att svänga runt bakhjulet i luften i tvära spångkurvor! Ett mission inför vår och sommar. Det här är också ett alldeles ypperligt "bevis" på att långslagiga cyklar gör sig himla bra i skog och inte bara utför berg. Lekfulla, hoppvänliga, benstyrkekrävande och alldeles fantastiskt roliga. 

I full fart på nyvallade skidor

Börjar nästan bli kul att längdskida

Grundvallade skidorna grundligt under gårdagen, det ruggades och sicklades och smältes paraffin i lilla vallaboden. Sista touchen med kallvalla lades på just innan dagens pass på Nydala. Det finns fortfarande bara konstsnöspår att hålla sig till, denna lilla 2.7:a på Nydala eller det heltokiga SM-spåret på Gammlia. Det sistnämnda tänker jag då inte ge mig förrän jag åtminstone har lite pejl på hur man svänger med dessa 2-metersplankor på fötterna.
I -12°C var snön kärv men hård, jag har aldrig tidigare sett och åkt på så fina, djupa spår! Med mindre oro för att spåra ur (läs det där om att jag inte kan svänga igen) gick det betydligt bättre att våga sig nerför backarna i fartställning.
Fortfarande känns det som att jag åker hela passen med snudd på maxpuls, jag sliter (för) hårt och går på många delar mer kraft än finess. Trots det kände jag en större tillfredsställelse både under och efter passet än tidigare, kanske jag börja gilla det här på riktigt snart? Inte blev saken sämre av att solen strålade från klarblå himmel, kroppen var pigg efter vilodagen och jag hade vackrast tänkbara sällskap ute i spåret.

Från vallasessionen igår. 

Löparfail och MTB-revansch

Snorkallt i det öppna blev pysmys i skogen

Den där arbetsplatsklassikern hägrar, tänkte göra en formcheck inför löpningen. Funderar på hur långt jag egentligen kan springa, finns det möjligen en chans att jag kan lubba "låtsas-Lidingöloppet" i ett svep? Långpass löpning planerat alltså, vilket sket sig nästan direkt, ty jag hade inte räknat med den extremt jobbiga vindavkylningen som jag inte alls var klädd för och luftvägarna slemmade igen. La alltså ner den planen efter ett par-tre kilometer bara och joggade mig hemåt. 

Otillfredsställelsen var stor, det blev ett mesigt pass eftersom det blev en såpass kort tur i blygsamt distanstempo. Inväntade att mörket skulle falla ordentligt och drog på mountainbikeutstyrseln istället! Körde en vända i närliggande skogar där folk är duktiga på att trampa till stigarna :) Tack för det alla promenister! 

I Gammliaskogen var det riktigt fint underlag, hårdpackad snö där stenar och rötter fortfarande sticker upp. Sjukt kul!! Grym fartkänsla i mörkret där man bara ser det som för tillfället passerar genom lampornas sken. 

Tror jag var alldeles ensammen i heeela skogen, kanske folk har annat för sig mot lördagkvällarna till? 

Och jag måste ju bara få visa... om det går att se på bild... I utförslöporna försökte jag mig på att inte bara skutta över rötterna utan även göra små hoppsvängar, för det ser ju coolt ut :) Och jag när jag följde mitt eget spår uppöver efteråt så tror jag faktiskt att jag fick till det på några ställen :) Det är ett liiiiitet glapp i hjulspåret och man ser en viss vinkelförändring där spåret tar vid igen. Det här är nåt jag måste försöka utveckla mera! 

Känsliga tittare varnas

Dessa pryl- och  putssporter alltså

Det blev dags att rädda mina skidor efter förra turen som ömsom gick på nästan barmark. Väldigt pysslande detta, med att hålla skidorna i trim efter och inför passen. Med cyklarna kommer det mer naturligt att sköta om och putsa upp, jag är inte alls där med skidorna än. Nåå, även en totalnovis som jag såg iaf att någonting måste göras åt dessa stackars Atomic! Inte en vacker syn, inte alls, hade jag haft motsvarande repor på en cykel efter blott 6 timmars åkande hade jag nästan fått en tår i ögonvrån.
Efter ett par vändor med vallaborttagare var all smuts och gammal klistrig valla borta iaf, nu återstår väl att göra om allt grundjobb igen. Följer med stort intresse Helenas vallaskola, de första delarna ligger verkligen på en nivå som tilltalar mig!

Avskräckande exempel på hur belagen INTE ska se ut.

Samlingen med skidtillbehör börjar så sakteliga växa till sig. Än har jag dock lång väg att gå till proffsnivå. Jag har ju sån tur att jag kan låna en del (mer eller mindre) essentiella saker också, tack och lov, för det är ju inte direkt gratis att samla på sig allt som tydligen behövs för att hasa sig framåt i ett skidspår.

Gunde-packet och vallaklossen var det första som köptes,
nylonborsten och vallaborttagare är dagsfärska tillskott. 

Hemmaträningspass med små medel

Att svettas i vardagsrummet

För att inte bli otränad mellan de "riktiga" passen körde jag ett urjobbigt hemmaträningspass efter frukost. Av någon anledning har jag svårt att se hemmaträningen som "riktig" träning, men nog blev jag svettig, flåsig och darrande som vid ett riktigt gympass. Man kommer rätt långt med kroppsvikten och några små hjälpmedel vid sidan om.

Körde utfall & splitböj varvat med överkroppsövningar för rygg, axlar, bröst och mage. Utöver min egna kropp, som kan vara nog så jobbig att lyfta och bända på i olika övningar, så har jag till min hjälp en chinsstång i dörröppningen till köket samt två små hantlar till de mindre musklerna eller som extravikt vid benövningarna. Tror jag lyckades pricka in alla de stora muskelgrupperna och några mer perifera under 30 minuter i vardagsrummet.

Utom tävlan tog jag också fram foam rollern aka tortyrrullen en sväng. Uuuuh, hemska sak. Rollade igenom fram-, bak- och utsida av benen, tortyr var ordet.

Landsvägsrunda i ett vinterlandskap

"HTFU och trampa"

Gav mig ut på hybriden idag för att på närmare håll beskåda helgens snöfall över närområdet, träden är gnistrande vintervita och termometern visade bara -8 idag - helt acceptabelt! Styrde mot Sävar med en möjlighet till förkortning vid Täfteå. När jag närmade mig Täfteå var jag lite kall om nosen men framförallt kall om fötterna. Otrevligt. Det skulle korta av turen med närmare en mil att gena mot Täfteböle, frestelsen var stor. Det uppstod en liten diskussion i mitt huvud:
"-Det blir en riktigt kort tur om du genar här, var det ens värt att bylsa på alla kläder för den korta rundan?"
"-Eeh, njae.."
"-Och när tror du att du kommer ha tid att träna nästa gång, imorgon?"
"-Nej, har inte tid då."
"-Onsdag?"
"-Troligen inte tid då heller..."
"-Dåså, HTFU och trampa till Sävar!"

Allt det här tog väl egentligen bara en bråkdels sekund, men det är sant att det är ont om träningstid i veckan. Jag trampade alltså till Sävar innan jag vände tillbaks mot stan. Blev ingen jätterunda ändå, 34 km, fast med kalla fötter och i vinterväglag nog så slitigt ändå.
Och vinterlandskapet då? Jag försökte ta in allt jag kunde av det! Utomhuset är milsvida mycket trevligare nu än när isslasket härskade.

Vinterväg och en racerhybrid. 

En annan vinterväg, samma hybrid. 

En vintercyklist, bitvis lite glad åt den kyliga turen ändå. 

Belöningen efter hemkomst. Nybakt kokostoscakaka och en mugg rykande varmt te.