Issjödalen och Jämtlands pyramider

Inte visste jag att det fanns riktiga pyramider i Jämtland, men nu har jag sett dem med egna ögon!

Stället har en spännande geologisk historia förstås, det är inga (mänskliga) byggherrar som ligger bakom dessa konstruktioner till skillnad från andra mer kända pyramider. Fascinerande likväl, liksom landskapet runt omkring. Fast för att få beskåda dessa vyer måste en förstås cykla sig nerifrån skogen upp på ett fjäll först. 

Vi parkerade vid kapellet i Vallbo och tog sommar-/vinterleden mot Lunndörrstugan, det dröjde innan vi såg skyltar med de mer bekanta namnen Issjödalen och Pyramiderna. Hade läst på förhand att vi hade två sjok av tekniska stigningar att ta oss an. Första biten utgjorde ingen större svårighet, stenarna låg ganska väl nerbäddade i marken och lutningen visserligen halvjobbig men överkomlig även med våra tämligen tunga cyklar. 

Kartan avslöjade att vi hade ett långt parti myr att forcera, huruvida spången skulle vara cyklingsbar eller ej visste vi inte riktigt på förhand. Visade sig att vi inte hade något att frukta för just denna passage, det var en riktigt bred fyrhjulingsanpassad spång över den stora myren. Däremot fanns det andra kortare spångar här och där som lämnade en del att önska ur cyklistperspektiv. Här fick vi vår första riktiga fjällvy under turen. 

Sen gick turen in i skogen igen på en ännu mer teknisk stig, stenarna var större, rötterna halare. Stigen var lätt böljande fast nettolutningen gick förstås uppåt, den skulle ju leda oss upp på fjället. 

Vi passerade det plattare området med ängsmarker runt Grönvallen och följde skyltningen mot Pyramiderna. Tämligen lättcyklat en god bit innan det lutade på och blev jobbigt uppför igen(!). Fortfarande omgivna av tät skog började vi fundera över hur långt kan det egentligen vara kvar innan vi är uppe?! Bakväxeln min strulade och vägrade flyttade kedjan till de största dreven, det blev ett väldigt brytande för att ta sig uppåt. Sen - hips vips! Så var vi uppe på platån. Skogen upplöstes till intet just innan ett litet krön och vi befann oss på kalfjället. 

Det var lite segt och blött en bit innan vi hamnade i månlandskapet där den forntida glaciären efterlämnat ett stort stycke pannkaksplatt och barskrapat område. Mycket märkligt. Vi slog oss ner för en fikapaus i en liten sänka i skydd från vinden. 

Vi fortsatte sen i östlig riktning över platån tills vi fick en fin vy ut över pyramiderna vid Issjödalen. Två toppiga formationer utmejslade ur en grusås. Kamerorna åkte förstås fram igen. 

Sen tog vi oss inte så värst långt innan det blev en till lite längre paus med kamerorna i högsta hugg och andlöst spanande ut över Issjödalen. 

Hittar inte riktigt ord för att beskriva den utsikten, det var vackert, minst sagt. Mäktigt. Och vi skulle få cykla ner i den dalen. Det känns verkligen privilegierat att få uppleva sådan natur! Stigen ner längs sluttningen frammanade ett och annat tjoho, det var lite eroderat och blött. Vid sidan om forsade vatten fram ut ur själva marken på åtminstone en tre-fyra ställen. Alldeles kallt, klart och jättegott. 

Härifrån skulle vi så mest få cykla utför, vilken glädje. Första delen gick på botten av dalen, slät gammal sjöbotten med hårt underlag och få stenar. 

Sen vidare in i skogen bland stock och sten innan vi återigen fick en liten andningspaus vid Grönvallens plattare ängsmarker. 

Vid Grönvallen hade vi gjort varvet runt och återanslöt till stigen vi kommit på från Vallbo. Därifrån visste vi alltså vad som väntade i form av den tekniska deluxe-stigen som nu skulle köras i huvudsak neråt. Så fasansfullt roligt alltså! Här sammanflöt våran grupp om fyra med två andra cyklister som kört samma rutt och kommit ikapp oss högre upp i dalen. Frågade aldrig ens vad de hette, vi bara cyklade och peppade på varann resten av vägen ner till bilarna igen. Upplevde alla former av cykelglädje och eufori på den stigen!! 

I raskare tempo körs de 25 km på ca 3 timmar, med våra mat-, foto- och njutarpauser drygt 5. Den här rutten vill jag verkligen också köra igen! Sen vet jag att det finns ännu fler turer att göra runt Vålådalen och Trillevallen där i krokarna, får helt klart lägga fler veckor i Jämtland nästa sommar :)