Semester innebär nästan obegränsat med tid, långa lediga dagar och massor av tid för cykling. Då kan vi fara ut på längre mysturer, vara ute länge, fika, bada, köra så fort eller långsamt kroppen känner för. Funkar tyvärr inte på vardagarna det, hinner inte med fika och bad och ska det bli någon sorts träning får vi ta igen i intenstitet det vi förlorar i tid. Får köra korta, jobbiga pass alltså. Har t.o.m. letat mig in i gymmet igen för att effektivt kunna köra slut på musklerna på den begränsade tiden mellan sömn och jobb. Cykelpassen blir flåsiga, hets uppför, hets nerför, inga snackpauser, huvva så jobbigt... Körde slut på oss i Gammlia här mitt i arbetsveckan, 60 minuters cykling varav typ 40 rätt så hårt och 20 med lek och hopp (eller ska vi kanske kalla det teknikträning?) i backarna med oljefatet och ravinen, för er locals som känner till dem. Fastän jag gärna klagar över hur jobbigt det är att flåsa så kickar belöningssystemet in ytterst effektivt vid såna pass, tillfredsställelsen låter sällan vänta på sig! Måste sluta gruva mig för såna pass och bara kasta mig ut i skogen för att köra skiten ur mig och mitt sällskap för dagen, helt enkelt göra det bästa av tiden och vara glad för det :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar