Tänkte skriva ihop lite från den första turen jag gjorde med (den lånade) GoPro-kameran. Bilderna och vinklarna blev inga höjdare då, ty jag visste ju inget om hur prylen funkade eller hur vidvinklig den lilla linsen faktiskt är. Testade två olika monteringsplatser på cykeln: under sadel samt vid sidan om dämparen ganska långt ner på ramen. Ingen vart väl riktigt bra såg jag sen när jag kom hem. Kameran har förvisso Wi-Fi och det går att koppla upp den mot smartfånen för liveview, men jag tänkte inte på den möjligheten just där och då (vilket iofs inte hade hjälpt heller då chefen lösenordsskyddat kamerans wi-fi).
Hur som helst, det bidde några (hundratals!!) bilder och en handfull filmer. Har valt ut några och klippte ihop en liten filmsnutt av tveksam kvalitet från en stig där ambitiösa cyklister grävt till några små jordhopp på stigen. Kul kul! Det var en mycket vacker dag dessutom, höstfärgerna sprakade nästan ljudligt i det ideliga solskenet. Roligt och fint, mycket tröttande för kroppen och jag blev en gladare människa.
Vi har verkligen fantastiska möjligheter för fin mountainbikecykling här i skogarna och lika utbredda möjligheter att nuförtiden kunna föreviga och sprida det över hela världen. Det hänger bara på hur mycket elektroniska prylar en vill bestycka sig med under turerna och hur mycket tid en finner är rimligt att lägga ner på att återge de vardagliga äventyren i efterhand för tidigare nämnda värld. GPS, kamera, hjärtmonitor, mjölksyramätare, wattpedaler, Strava-segment osv, det finns ingen hejd på hur noggrannt det går att dissekera ett cykelpass i efterhand. Prylar, prylar, prylar. Vad hände egentligen med att bara gå ut och köra ett ouppkopplat cykelpass för stundens höga nöjes skull? Jag tror jag glömt hur man gör...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar