Selfie-ride

Övning, övning, övning

Det kan vara kul att få några bilder av cyklist på cykel även från ensamturerna i skogen, det blir annars många bilder på cykel-lutad-mot-x (x=valfritt objekt stabilt nog för att staga upp en cykel och som företrädesvis hittas nära en stig). Men det är banne mig en svår konst att lära sig ta bra selfies in action med en simpel kompaktkamera med självutlösare. Misstänker det är lättare med en GoPro/liknande med bättre sekvenstagning av bilder. Hur som helst, kompaktkameran får duga ett tag till, även om den efter de senaste två vurporna blivit mer än lovligt bucklig och rapplig.
Körde en runda på några häll-rika stigar i närmast liggande skog och testade mig fram. Insåg att ett stativ hade underlättat betydligt, naturen är fattig på lämpliga plattformar för en liten vinglig kamera. Det blir också väldigt mycket grodperspektiv på det mesta, det vore trevligare att kunna rigga upp den på lite höjd för snyggare överblick av stigarna.
Det var en fin och varm dag åtminstone, jag behövde inte frysa medan jag stod stilla, det var snarare myggen som satte fart på mig efter en för lång stund på samma ställe. Solen sken oförtrutet och det var omöjligt att inte överexponera mig själv, all hud som varit oavbrutet beklädd sen typ förra augusti reflekterar varenda liten ljusstråle, huvva. Bara sommaren tar fart snart ska väl åtminstone det fototekniska problemet lösa sig självt inom snar framtid!

Så himla skönt att rulla på bar häll!! 

Grodperspektivet.

Trädet hamnade lite i vägen.

Jaaaa, mera häll!!

Mer klassisk bild från en solo-ride i skogen.

En färgklick som håller på att åka ifrån sin kamera.