Krattcykling i Röbäck

Med en energinivå i höjd med fotknölarna och en tappad balans gick det typ skit att cykla bland Röbäcks steniga stigar. Vissa dagar cyklar man som en kratta, inte bra för självförtroendet, inte alls. Fastnade på det mesta, även på ställen jag inte haft problem med på flera år. Canyon kastade mig över styret och jag fick ont och blev arg. Dålig dag. Fast samtidigt en fin dag, en fin septemberdag, ute i skogen med fint sällskap, egentligen fin cykling, fina färger, fina stigar. Och ändå blev jag mest som en gnällig 5-åring. Hmm. Kanske den uteblivna lunchen ställde till det en del. Man måste komma ihåg att äta alla måltider för att kunna hålla igång med träningen...

Avslutade med lite lek på stocken.