Det var blött alltså, allt och överallt. Hala rötter, hala stenar, hala spångar, hala stockar, hala broar. Allt var som nysåpat. Tekniska klurigheter blev både svårare och läskigare, fick ge upp stenkanten här för jag kunde inte få bakhjulet med mig upp, det bara spann mot stenen. Vid torr väderlek har jag väl iaf en 50/50 chans att fixa det, idag gick det bara inte och jag surade ihop en stund över det.
Jag failade t.o.m spångcyklingen idag. Det hör faktiskt inte till vanligheterna, men understryker väl ytterligare att det rådde kluriga förhållanden. Vet inte vad som hände men fram- och bakdäck stack iväg åt olika håll utan förvarning och jag dök ner i mossan. Tack och lov för knäskydden säger jag återigen! Lyckades pricka den tvärgående brädan med vänsterknät och det hade gjort ont utan skydd. Klarade mig med lite ömmande handleder bara.
Markerna är övermättade, blöthålen låg tätt. Fick stopp i surhålen många gånger om när gyttjan sög fast hjulen. Inte ofta jag brukar promota prylar här i bloggen men jag måste säga att Sealskinz vattentäta strumpor är fantastiskt sköna att ha en sån här gång, när man gång på gång måste hoppa av och dränka fötterna i kallvatten. Dyngsura skor, men relativt torra och varma fossingar, skönt!
Inte slapp jag undan snön heller, den ligger kvar fläckvis. Det blir allt längre mellan de där fläckarna, men kom igen - det är snart mitten av maj, försvinn!!!
Allt klagande åsido, det var en tokhärlig cykeltur :) En riktigt typisk vårrunda mitt i de suraste av skogar. Likadana förhållanden i juli hade fått mig på halvdåligt humör, men i maj är man inte så kräsen - barmarkscyklingen är ännu så färsk att ribban för nöjdhet inte ligger särskilt högt. Det går att cykla och det räcker långt så här tidigt på säsongen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar