torsdag 13 augusti 2015

Blodprovsblogg

Vad felas?

Har verkligen försökt att få fart på cykling och träning igen, men det är bara en bråkdel av något enstaka pass som känts okej. I övrigt är det som att trampa i sirap, efter tre veckors semester går det inte längre att skylla på att det var stressigt på jobbet i våras och flytten är fix och färdig sen några veckor tillbaks. Droppen som överspillde bägaren kom senaste helgen i Bygdsiljum, jag klarade inte av stå hela vägen ner i ett enda åk, mjölksyra/matthet gjorde att jag kände mig sladdrig som en överkokt spaghetti på cykeln. Har lämnat blodprover i två omgångar under veckan, husläkaren har fattat misstankar om en diagnos, får se vad han mer säger när jag träffar honom till veckan. Jag har ändå inget annat för ögonen än att jag ska komma tillbaks!

3 kommentarer:

  1. Men shit vad överjäkligt Karin! Huvva! Jag hoppas på ytterst snabb kurering! Och när du är pigg igen tycker jag att du ska börja planera för en visit i norr. Friskt och stärkande i fjellen du vet. De Norska fjellen (med e som sig bör) är särdeles stärkande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snabbt kommer det inte gå, men kurering är påbörjad åtminstone! De norska fjellen lockar (och skrämmer lite grand), det vore mäkta fint att resa dit med en cykel. Men först ska hälsan återställas! :)

      Radera
    2. Det låter bra: först kirra hälsan och sen döda lite norska troll-demoner :). Fast de norska fjellen i Tromsö behöver man inte vara rädd för, det finns hur mkt flytsti som helst :).

      Radera