Det känns märkligt att erkänna men jag har knappt suttit på en cykel i år, någon enstaka vardagstur till jobb/affär/stan bara. Fick ändå ett infall att damma av Canyon efter si sådär två månaders cykelvila och vilket bra infall det var! I mountainbikeforumen har jag sett att några entusiaster handskottat upp en stigslinga i I20-skogen och dagens första utmaning var att ta sig dit längs staden isiga, knöliga, ogrusade, oskrapade cykelvägar. Otäckt!
Sen kom jag till skogen och styrde in på den smala, uppskottade stigen som av senaste veckans blidväder och nattens köld blivit alldeles isig och knölig. Ogrusad och oskrapad var den också. Sjukt kul!!
De börjar nästan bli antika, mina Nokian-däck, de håller inte längre 296 dubbar var, gummit har stelnat ihop, kvarvarande dubbar är rostiga och krokiga. Var först tveksam om jag skulle våga mig på att cykla isstigen, men jag var så nyfiken på hur den skulle se ut att jag rullade iväg, om än väldigt försiktigt... till en början iaf :)
Karusellen, som stigslingan kallas, är riktigt kul och vindlande vid barmark, nu som isbelagd kanske mer av vådlig och halvtokig. Ändå grymt roligt! Utan dubbdäck hade jag utan tvekan varit körd.
Kände mig lite grand som en n00b på cykeln, hade inte riktigt balansen och blicken där jag ville, men vad annat är att vänta efter ett långt uppehåll. Kondisen var det i alla fall inget fel på, skidåkningen är inte bara av ondo ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar