söndag 20 maj 2018

Min första vinter med en fatbike

Det var väl på tiden

Efter några års sugande på karamellen, mycket velande fram och tillbaka, skulle jag verkligen satsa på n+1 för en fatbike, vilken skulle jag isåfall välja osv osv. Till slut körde XXL en bra kampanj och det blev en White 5Fat Pro. Jag som inte gillar snö och vintersport slog till, det måste ju ändå vara ett bättre alternativ än längdskidåkning vintertid?
Helt novis på fethjulingar har jag inget att jämföra med, kan egentligen bara säga att cykelglädjen infann sig även om underlaget bestod av snö. Ju längre vintern gick desto bättre underlag blev det dessutom att cykla. Som en ovanligt snörik och ihållande kall vinter gick det ju lite si sådär att cykla till en början, kallt och djupt puder har dålig bärighet även för 5" däck. Men sen när solen började värma och det blev skare under de kalla nätterna var det kanonföre på skoterspåren. Det blev några längre pass, vissa i sällskap av min kära längdskidåkerska som glatt skejtade fram i spåren (oftast) före mig. Glidet under skidorna verkar som regel vara bättre än rullet på fetingdäck.
Fettot blir ett bra komplement för att traggla sig igenom vintrarna framöver, som värdigt alternativ till längdskidor eller trainernötande när väder och underlag så inbjuder. Dessutom skulle jag tro den passar rätt bra till myspass på de sandiga skogsvägarna som finns här i krokarna under barmarksperioden, men det är ännu osett.
Kör en bildkavalkad som följer någon slags tidslinje. En sammanfattning från februari till början av april.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar